I juni 2017 presenterade regeringen en promemoria med två olika förslag på nya ränteavdragsbegränsningsregler, se vårt tidigare nyhetsbrev. Efter kritik har Finansdepartementet valt att gå vidare med ett av förslagen, delvis justerat, och detta skickas nu på remiss till Lagrådet. Förslaget kommer att presenteras för riksdagen den 16 april 2018 och kan sammanfattas som följer:

• Förslaget kommer att innebära en avdragsrätt om 30 % av skattemässigt EBITDA, vilket är betydligt generösare än det tidigare huvudförslaget, baserat på EBIT.
• Den förenklingsregel som innebär att ett negativt räntenetto alltid får dras av behålls, och maxbeloppet höjs till 5 miljoner kronor beräknat på koncernnivå, vilket kan jämföras med 100 000 kr i det tidigare förslaget.
• Tidigare förslag rörande begränsningar för sparat underskott vid övergången till de nya reglerna slopas.
• De riktade reglerna för ränta på skulder till bolag i intressegemenskap behålls, men justeras för att öka tydligheten.
• Avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler) behålls, och skatteregler om finansiella leasingavtal likaså.
• Det s.k. primäravdraget för värdeminskning avseende hyreshus behålls.
• Sänkning av bolagskatten sker från 22 procent till 20,6 procent. Detta sker i två steg, där sänkningen de två första åren är till 21,4 procent. I tidigare förslag var sänkningen till 20 procent.
• Koncernbidrag: De föreslagna reglerna kommer innebära att negativa räntenetton och skattepliktiga resultat framöver inte kommer att kunna utjämnas fullt ut med stöd av koncernbidragssystemet.
• De föreslagna reglerna kring carry-forward av negativa räntenetton upp till 6 år behålls men kommer att följas upp framöver.
• Undantag för infrastrukturinvesteringar föreslås inte i nuläget, men kommer att följas upp framöver.

Vår kommentar

Regeringen visar förståelse för det tidigare huvudförslagets problematik, då man väljer att gå vidare med ett förslag baserat på en EBITDA-modell. EBITDA är det mått som förordas i det bakomliggande EU-direktivet, och det internationellt mest använda. För fastighetsbranschen är detta val en klar fördel mot tidigare promemoria. Vidare minskar Regeringen sänkningen av bolagsskatten till 20,6 procent, vilket enligt CW:s analys inte väger upp de övriga uppstramningar förslaget innebär, i vart fall inte för stora delar av fastighetsbranschen.

Det schablonbelopp som föreslås vara undantaget begränsningsreglerna höjs i förslaget till 5 miljoner kr, något som också visar på klarsynthet rörande den obetydliga summa som tidigare promemoria innefattade. Fortsatt kan dock noteras att motsvarande belopp i EU-direktivet var ca 30 miljoner kr. Därtill föreslås inget undantag för samhälls- och infrastrukturinvesteringar, något som fanns med i EU-direktivet och som många aktörer förespråkat.

Fastighetsbranschen får också i det nya förslaget en lättnad genom ökade värdeminskningsavdrag för ny-, om- och tillbyggnationer av hyreshus. Effekten av detta primäravdrag blir därtill inte lika begränsad då en EBITDA-modell blir utgångspunkten. CW ifrågasätter dock regeringens påstående att detta primäravdrag ska väga upp uppstramningarna och innebära att byggandet av t.ex. bostäder inte påverkas.

Skatteutjämning med koncernbidrag kommer bli betydligt mer komplicerat framöver då även räntenetton ska utjämnas med samma system.

Även om remissen ur fastighetsbranschens perspektiv är ett steg i rätt riktning jämfört med tidigare presenterade förslag, kan konstateras att de nya reglerna med all säkerhet kommer att påverka investeringar både i fastigheter och andra samhällsviktiga infrastrukturprojekt. I denna miljö kommer det därtill att bli än viktigare att nyttja de generösa reglerna för värdeminskningsavdrag i samband med fastighetsinvesteringar.

Vi uppmanar alla fastighetsbolag att utvärdera hur de nya reglerna påverkar dem. Vi har tagit fram en beräkningsmodell för detta och diskuterar gärna hur de nya reglerna kommer att påverka er specifikt.