Den 22 februari 2019 beviljade högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i ett mål (mål nr 6174-19, 6175-18, 6177-18) mellan en BRF och Skatteverket avseende avdragsrätt för solceller.

Elen som produceras förbrukas dels i de egna byggnaderna samt säljs externt. Frågan som skall prövas är huruvida solcellerna har ett sådant samband med stadigvarande bostad att avdragsförbud föreligger. Skatteverket ansåg att avdragsrätten skulle bedömas utifrån förutsättningen om hela den producerade elen säljs eller om överskottselen säljs.

Eftersom föreningen sålde överskottsel ansåg Skatteverket att produktionen och investeringen omfattades av avdragsförbudet för bostäder. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning emedan förvaltningsrätten ansåg att avdragsrätt borde föreligga i motsvarade mån som överskottsel säljs.

Målet är intressant ur flera aspekter. Syftet med avdragsförbudet för stadigvarande bostad är att man inte skall kunna göra avdrag för privata levnadskostnader. Men man kan ställa sig frågan om det är rimligt att begränsa avdragsrätten så som Skatteverket gjort gällande när försäljningen av elen som solcellerna producerar är momspliktig. Det medför att BRF:en blir skyldig att betala moms på den försålda elen men inte får avdrag för den investering som solcellerna medfört. Det kan ifrågasättas om neutralitet i mervärdesskattesystemet uppnås då men också om det är rimligt att utvidga avdragsförbudet till den grad som Skatteverket gjort.

Ytterligare en dom har meddelats av kammarrätten i Stockholm, den 7 februari 2019, avseende avdrag för solceller. Solcellerna hade monterats på en ekonomibyggnad och den producerade elen har delvis förbrukats i den privata bostaden och i ekonomibyggnaden, därutöver har överskottsel sålts. Skatteverket och förvaltningsrätten bedömde att den producerade elen hade sådant samband med den privata bostaden att avdragsförbud förelåg.

Kammarrätten gjorde en annan bedömning och uttalade att det saknar betydelse var solcellerna är placerade för avdragsrätten så länge överskottsel säljs. Om överskottsel säljs till extern part skall avdrag medges i motsvarande mån som försäljning sker eftersom det utgör en skattepliktig verksamhet.

Vår kommentar

Utfallet i HFDs prövning är oviss. Det kan argumenteras både för att avdragsförbudet skall omfatta solceller på bostäder men också att det är att utvidga avdragsförbudet på ett sådant sätt att neutraliteten i mervärdesskattesystemet förloras.

Vad som talar för att avdragsförbudet skall omfatta solceller på bostadsbyggnad är just att de är placerade på en bostadsbyggnad. Vidare kan syftet med solcellerna i det fallet betraktas vara elproduktion för bostad. I detta sammanhang uppnås inte neutralitet inom mervärdesskattesystemet eftersom elförsäljning är momspliktigt men att avdragsrätt för drift och investering inte föreligger.

En tänkbar bedömning är att elproduktionen för solceller betraktas som en egen verksamhet och skall ses fristående från bostadsbyggnaden trots att solcellerna kan vara placerade på en bostadsbyggnad. Vad som talar för detta är att försäljningen av el som produceras genom solceller är skattepliktig verksamhet och säljaren måste ta ut moms på försäljningen. Att då inte medge avdrag för ingående moms med koppling till solcellerna är att sätta neutraliteten i momssystemet ur spel.

Det finns en ytterligare aspekt som borde tas i beaktning, och det är miljöaspekten. Borde inte initiativ till mer miljövänlig elproduktion främjas och inte bestraffas genom dubbelbeskattning?