Den 1 juli är det återigen dags för alla bolag med kalenderår som räkenskapsår att lämna in inkomstdeklarationerna för 2018 till Skatteverket. Om man däremot tänker skicka in deklarationerna via Skatteverkets e-tjänst har man ända fram till 1 augusti på sig att få ordning på siffrorna och blanketterna.

I vanlig ordning vill vi därför informera och påminna om saker som kan vara bra att ha i åtanke vid upprättandet av deklarationen för 2018.

Hyresgästanpassningar

Vi har tidigare lyft vanliga fel – som vi ser i både deklarationer och i samband med transaktioner – avseende den skattemässiga hanteringen av det som i redovisningen benämns som ”hyresgästanpassningar”.

Hyresgästanpassningar saknar direkt motsvarighet i inkomstskattelagen och omfattar därför vanligtvis flera olika typer av tillgångsslag. I många fall avser stora delar av projektsumman för hyresgästanpassningar omedelbara avdrag, men även byggnadsinventarier och, i vissa fall, även byggnad och markanläggningar.

Ett vanligt och återkommande fel som vi ser är att hela projektsumman för hyresgästanpassningen dras av omedelbart i beskattningen. Detta på grund av en felaktig tolkning av reglerna om det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (”URB”). Som nämnts ovan omfattar projekt för hyresgästanpassningar inte sällan flera tillgångsslag.

Ytterligare ett vanligt fel är att projektsumman för hyresgästanpassningar skrivs av på hyresavtalets löptid. Denna möjlighet finns inte vid beskattningen utan man måste förhålla sig till de regler som avser de olika skattemässiga klassificeringarna. En avskrivning på hyresavtalets löptid kan innebära en risk att hyresgästanpassningar skrivs av på för kort tid.

En felaktig klassificering av hyresgästanpassningar kan leda till att det görs för höga avskrivningar, vilket medför risk för skattetillägg på det för högt yrkade avdraget.

Att tänka på vid årets deklarationsupprättande inför nästa år

I samband med att de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes den 1 januari i år står vi nu i ett nytt och osäkert landskap som, för många fastighetsbolag, kommer att innebära ökade skattekostnader. Eftersom 2018 är det sista beskattningsåret innan dessa nya regler måste tillämpas vill vi påminna om vissa saker som kan vara bra att ha i åtanke vid upprättandet av 2018 års deklarationer. På så sätt kan man identifiera möjligheter och verktyg som kan minska de eventuella negativa konsekvenser som reglerna medför.

Omedelbara avdrag och byggnadsinventarier

På grund av de nya reglernas utformning kommer omedelbara avdrag, som kan göras med stöd av reglerna om reparation och underhåll eller URB, att ha en mer osäker effekt till skillnad från tidigare. Detta beror på att den beräkning som görs för att räkna fram avdragsutrymmet för det negativa räntenettot (30 % av det skattemässiga EBITDA:t) inte tillåter en återläggning av gjorda omedelbara avdrag.

Omedelbara avdrag kommer visserligen att sänka det skattemässiga resultatet före en eventuell återläggning av ej avdragsgilla räntekostnader, men det innebär också att avdragsutrymmet för räntekostnaderna blir mindre vilket i sin tur kan medföra att en eventuell återläggning av räntekostnaderna blir större.

Vår rekommendation är därför att man noggrant ser över möjligheterna att göra sådana avdrag redan under 2018, t.ex. i pågående ombyggnationsprojekt, för att maximera de omedelbara avdragens nytta. Samtidigt bör man akta sig för att skapa för stora underskott på grund av de inlåsningseffekter som de nya reglerna medför.

Underskott och inlåsningseffekter

Lagändringen har även inneburit att man infört en turordning mellan olika regler som påverkas av den nya generella ränteavdragsbegränsningsregeln. Turordningen innebär att tidigare års underskott ska dras av innan ett eventuellt negativt räntenetto får dras av. Detta medför att koncernbidragsspärren ska tillämpas före den nya ränteavdragsbegränsningsregeln. I korthet innebär konsekvenserna av denna turordning att bolag kan få återlägga ej avdragsgilla räntekostnader och därmed få ett skattemässigt överskott, utan att få kvitta detta mot ett koncernbidragsspärrat underskott. Detta trots att bolaget i fråga inte har erhållit något koncernbidrag. Turordningen kan därmed få väldigt hårda konsekvenser för koncerner där nya bolag tillkommer.

Svenskt Näringsliv har till Finansdepartementet inlämnat en hemställan om lagändring avseende koncernbidragsspärren. Skrivelsen finns att läsa här. Vi välkomnar Svenskt Näringsliv hemställan i frågan och hoppas att denna snabbt besvaras.

I väntan på ett eventuellt yttrande från regeringen är vår rekommendation att detta beaktas särskilt under 2019 och att en kontroll görs av samtliga bolag som eventuellt kan komma att drabbas av detta för att minimera risken för oönskade överraskningar inför nästa års deklarationssäsong.

Om ni önskar hjälp med deklarationerna eller koncernbidragsplaneringen mot bakgrund av de nya reglerna, så bistår vi med stöd i alla frågor. Vi kan hjälpa er att identifiera både risker och möjligheter som är särskilda för just er situation.