Mycket spännande på gång inom momsområdet som berör fastighetsbranschen!

1 mars, 2019

Nyhetsbrev mars 2019



                             U P P T Ä C K E R  F A S T I G H E T S V Ä R D E N

Mycket spännande på gång inom momsområdet som berör fastighetsbranschen!
 

Solceller

Den 22 februari 2019 beviljade högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i ett mål (mål nr 6174-19, 6175-18, 6177-18) mellan en BRF och Skatteverket avseende avdragsrätten för solceller. Elen som produceras förbrukas dels i de egna byggnaderna samt säljs externt. Frågan som skall prövas är huruvida solcellerna har ett sådant samband med stadigvarande bostad att avdragsförbud föreligger. Skatteverket ansåg att avdragsrätten skulle bedömas utifrån förutsättningen om hela den producerade elen säljs eller om överskottselen säljs. Eftersom föreningen sålde överskottsel ansåg Skatteverket att produktionen och investeringen omfattades av avdragsförbudet för bostäder. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning emedan förvaltningsrätten ansåg att avdragsrätt borde föreligga i motsvarade mån som överskottsel säljs.

Målet är intressant ur flera aspekter. Syftet med avdragsförbudet för stadigvarande bostad är att man inte skall kunna göra avdrag för privata levnadskostnader. Men man kan ställa sig frågan om det är rimligt att begränsa avdragsrätten så som Skatteverket gjort gällande när försäljningen av elen som solcellerna producerar är momspliktig. Det medför att BRF:en blir skyldig att betala moms på den försålda elen men inte får avdrag för den investering som solcellerna medfört. Det kan ifrågasättas om neutralitet i mervärdesskattesystemet uppnås då men också om det är rimligt att utvidga avdragsförbudet till den grad som Skatteverket gjort.

Ytterligare en dom har meddelats av kammarrätten i Stockholm, den 7 februari 2019, avseende avdrag för solceller. Solcellerna hade monterats på en ekonomibyggnad och den producerade elen har delvis förbrukats i den privata bostaden och i ekonomibyggnaden, därutöver har överskottsel sålts. Skatteverket och förvaltningsrätten bedömde att den producerade elen hade sådant samband med den privata bostaden att avdragsförbud förelåg. Kammarrätten gjorde en annan bedömning och uttalade att det saknar betydelse var solcellerna är placerade för avdragsrätten så länge överskottsel säljs. Om överskottsel säljs till extern part skall avdrag medges i motsvarande mån som försäljning sker eftersom det utgör en skattepliktig verksamhet.

CW kommentar

Utfallet i HFDs prövning är oviss. Det kan argumenteras både för att avdragsförbudet skall omfatta solceller på bostäder men också att det är att utvidga avdragsförbudet på ett sådant sätt att neutraliteten i mervärdesskattesystemet förloras. Vad som talar för att avdragsförbudet skall omfatta solceller på bostadsbyggnad är just att de är placerade på en bostadsbyggnad. Vidare kan syftet med solcellerna i det fallet betraktas vara elproduktion för bostad. I detta sammanhang uppnås inte neutralitet inom mervärdesskattesystemet eftersom elförsäljning är momspliktigt men att avdragsrätt för drift och investering inte föreligger. En tänkbar bedömning är att elproduktionen för solceller betraktas som en egen verksamhet och skall ses fristående från bostadsbyggnaden trots att solcellerna kan vara placerade på en bostadsbyggnad. Vad som talar för detta är att försäljningen av el som produceras genom solceller är skattepliktig verksamhet och säljaren måste ta ut moms på försäljningen. Att då inte medge avdrag för ingående moms med koppling till solcellerna är att sätta neutraliteten i momssystemet ur spel. 

Det finns en ytterligare aspekt som borde tas i beaktning och det är miljöaspekten. Borde inte initiativ till mer miljövänlig elproduktion främjas och inte bestraffas genom dubbelbeskattning? 

Pactor – jämkning av investeringsmoms

Äntligen har högsta förvaltningsdomstolen (HFD) vänt sig till EU-domstolen och begärt klarhet i frågan kring vem som är skyldig att jämka avdrag för ingående moms när en fastighet har överlåtits. Det mål (mål nr 4302-17) som ligger till grund för begäran om förhandsavgörande från HFD avsåg överlåtelse av fastigheter från bolag A som sålde vidare till bolag B som sedermera sålde en av fastigheterna vidare till två privatpersoner. Vid de två första överlåtelserna omfattades fastigheterna av frivillig skattskyldighet. Skatteverket anser att bolag B är skyldiga att jämka avdrag som bolag A gjort för investeringar på fastigheten. Bolag B har motsatt sig detta och anser att EU-domstolens uttalanden i Pactor Vastgoed C-622/11 är så entydiga och klart formulerade att det tydligt framgår att betalningsskyldigheten inte kan överlåtas på annan än den som ursprungligen gjort avdraget. Skatteverket har som andrahandsyrkande anfört att överlåtelserna skall betraktats som verksamhetsöverlåtelser vilket i så fall skulle medföra att bolag B träder i bolag As ställe och således övertar dess rättigheter och skyldigheter. Förvaltningsrätten bedömde, likt Skatteverket, att jämkningsskyldighet förelåg då bolag B trätt i bolag As ställe. Kammarrätten gjorde en annan bedömning och uttalade att EU-domstolens uttalanden i Pactor Vastgoed var ”så entydigt och generellt utformade” att det saknade betydelse på vilket sätt överlåtelsen skett och att det inte är möjligt att överföra jämkningsskyldigheten på annan än den som ursprungligen gjort avdraget.

Enligt svenska bestämmelser övergår jämkningsskyldigheten på den som förvärvar fastigheten. Sverige har, med stöd av artikel 188.2 i mervärdesskattedirektivet, infört bestämmelser om justering av avdrag för ingående moms, dvs jämkning. Enligt artikeln får medlemsstaterna införa regler om justering av ingående moms. Det anges dock ingenstans vem som skall vara betalningsskyldig för jämkning av ingående moms. 

De frågor som HFD har ställt till EU-domstolen är:

  • Kan en köpare av en fastighet blir skyldig att jämka för avdrag som säljaren har gjort tidigare?
  • Blir svaret på den första frågan annorlunda om den typ av överlåtelse som gjorts i det aktuella målet i stället skall betraktas som en verksamhetsöverlåtelse?

Effekten av detta är alltså fråga om de svenska bestämmelserna står i strid med EU-direktivet. HFD har dock framhållit att bedömningen av hur överlåtelsen skall betraktas, dvs fastighetsöverlåtelse eller verksamhetsöverlåtelse, åligger HFD.

CW kommentar

Med utgångspunkt i EU-domstolens uttalanden i Pactor Vastgoed så är det möjligt att EU-domstolen konstaterar att de svenska bestämmelserna inte överrensstämmer med direktivet och den tolkning som EU-domstolen gjort på grund av kravet på neutralitet inom mervärdesskattesystemet. Konsekvensen blir i sådant fall att det krävs en ändring både i regelverk och tillämpning och fram till ändringarna är genomförda bör en ändrad tillämpning undertas.

För det fall EU-domstolen konstaterar att de svenska bestämmelserna inte står i strid med direktivet och EU-domstolens tolkning i Pactor Vastgoed, får detta till konsekvens att den som köper en fastighet övertar skyldigheten att betala tillbaka eventuella avdrag som säljare eller tidigare ägare har gjort. 

Avseende den andra frågan som HFD har ställt, om det blir någon skillnad i bedömningen om överlåtelsen skall betraktas som verksamhetsöverlåtelse och inte som en fastighetsöverlåtelse, kan det också spekuleras kring utfallet. Om överlåtelse av fastighet, som används i samma typ av verksamhet som innan överlåtelsen, skall betraktas som verksamhetsöverlåtelse får det konsekvensen att köparen fullt ut träder i säljarens ställe avseende rättigheter och skyldigheter. Vid en verksamhetsöverlåtelse skulle bolag B i sådana fall bli skyldig att jämka avdragen moms. För ett sådant utfall skulle ett förtydligande avseende definitionen av verksamhetsöverlåtelse vara önskvärd eftersom bestämmelserna avseende verksamhetsöverlåtelser skall tolkas restriktivt.

Lite ljus i tunneln

Slutligen ser vi lite ljusning avseende avdrag för återställningskostnader, dvs kostnader hänförliga till tidigare momspliktig upplåtelse. Flertalet kammarrätter har medgivit avdrag och bedömt att åtgärderna skall ses som bakåtriktade. Vi har till och med sett att Skatteverket börjat beakta den rättspraxis som etablerats så att process kan undvikas. Det är något vi ser som väldigt positivt för framtida projekt.

Causey Westlings momsspecialister hjälper er gärna med frågor som berör momshanteringen i era fastighetsinvesteringar.

Kontakta:

Johanna Winger, 0763-49 27 09

Rasmus Robarth, 0735-01 77 62

Copyright © 2018 CauseyWestling 

All rights reserved.

Info@causeywestling.com

CauseyWestling
Blasieholmsgatan 4A
111 48 Stockholm