Dom om solcellsanläggningar på bostadshus främjar hållbar utveckling

7 november, 2019

 

Nyhetsbrev

November 2019

Dom om solcellsanläggningar på bostadshus främjar hållbar utveckling

Den 25 oktober meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål om avdragsrätt för installation av solceller som installerats på taket av ett bostadshus. Domen innebär en positiv rättsutveckling för både fastighetsägare och miljö.

För att friska upp minnet börjar vi med en kort redogörelse för omständigheterna. Syftet med avdragsförbudet för stadigvarande bostad är att förhindra avdrag för privata levnadskostnader. Bostadsrättsföreningen hade installerat solceller på taket på flera av föreningens fastigheter. Av den el som solcellsanläggningen producerade förbrukades 1/3 i byggnaderna och 2/3 såldes tillbaka ut på nätet. Föreningen begärde avdrag för ingående moms hänförligt till anskaffning av solcellsanläggning motsvarande den andel som försåldes. Skatteverket nekade avdrag och ansåg att avdragsförbudet för stadigvarande bostad var tillämpligt eftersom solcellsanläggningen inte utgör en klart avskild del från bostadsbyggnaden. Ärendet har sedan överklagats hela vägen till HFD som meddelade prövningstillstånd. Förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde olika bedömningar, där förvaltningsrätten ansåg att avdragsförbudet inte var tillämpligt medan kammarrätten i sin tur ansåg att avdragsförbudet var tillämpligt.

Högsta förvaltningsdomstolen har nu klargjort att enbart det förhållandet att en del av den el som produceras av solcellsanläggningen förbrukas i en byggnad som utgör stadigvarande bostad inte medför att anläggningen skall anses utgöra stadigvarande bostad. Domstolen förklarar också att de rättsfall från år 2003 som berör tolkningen av avdragsförbudet för stadigvarande bostad skiljer sig från aktuellt mål. Domstolen uttalade också att avdrag skall medges i den utsträckning som anläggningen används i en skattepliktig verksamhet.

Vår kommentar:

Frågan om avdragsrätt för installation av solcellsanläggning har prövats i andra liknande mål, men förutsättningarna har varierat. I det aktuella målet argumenterar Skatteverket för att avdragsförbudet skall tillämpas som en schablonregel och att avdragsförbudet även kan omfatta anskaffningar som används i en verksamhet som medför skattskyldighet. Skatteverket gör därmed en extensiv tolkning av vad som ska anses utgöra stadigvarande bostad. Eftersom försäljning av el utgör skattepliktig verksamhet strider argumentationen mot grundprincipen om neutralitet inom mervärdesskatteområdet. Detta medför en dubbelbeskattning för den som anskaffar en solcellsanläggning, som placeras på en bostadsbyggnad, och säljer el som produceras från anläggningen eftersom försäljningen utgör skattepliktig verksamhet men avdragsrätt inte skulle medges för anskaffandet.

Med den bedömning som HFD nu gjort kan man inte annat än se att anskaffning av en solcellsanläggning som används i skattepliktig verksamhet skall medföra avdragsrätt motsvarande den andel som säljs tillbaka på nätet. Domen medför också att en solcellsanläggning som installeras på en byggnad som utgör stadigvarande bostad inte schablonmässigt ska betraktas som del av stadigvarande bostad. Skatteverket har i en rättsfallskommentar, med anledning av domen, angivit att flera ställningstaganden kommer ses över. Samtliga ställningstaganden berör solcellsanläggning, och hur Skatteverkets ställningstagande med anledning av domen kommer att ändras återstår att se.

Vi anser att detta är ett bra utfall som följer neutralitetsprincipen och som undanröjer tillämpningen som medfört dubbelbeskattning. Dessutom ligger det i tiden där åtgärder som är goda för miljön borde premieras och inte bestraffas.

Observera även att HFD i en dom 19 juni 2017 (mål nr 6841-16) har behandlat hur anskaffningsvärdet för en solcellsanläggning som är fäst på taket till en byggnad ska klassificeras inkomstskattemässigt. Även om domen avser ett mycket unikt fall (en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet, där elen skulle förbrukas i flera olika byggnader) så är en slutsats man kan dra att om elen som produceras i anläggningen är avsedd att direkt användas i den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden så ska anläggningen klassificeras som byggnadsinventarier. I annat fall ska anläggningen klassificeras som byggnad. Om en solcellsanläggning är placerad på marken så ska den dock alltid klassificeras som inventarier. Bedömningar måste alltså ske från fall till fall och det kan vara små skillnader som avgör den inkomstskattemässiga klassificeringen.

Rasmus Robarth
Email: rasmus.robarth@causeywestling.com
Tel: 0735-01 77 62

Grattis parkrun 15 år!

CauseyWestling har sedan starten i Sverige varit stolt sponsor till parkrun, som i år fyller 15 år. Dessa gratis, tidtagna 5 km-löprundor som varje lördagsmorgon arrangeras i parker och andra passande öppna platser har blivit ett världsomspännande fenomen.

Konceptet etablerades av Paul Sinton-Lewis, en sydafrikansk, passionerad amatörlöpare bosatt i London. Det första evenemanget ägde rum i Bushy Park år 2004 och lockade 13 löpare och 5 ideella funktionärer. Idag, 15 år senare, arrangeras över 2000 evenemang varje vecka runt om i världen, och mer än 300 000 människor deltar varje lördagsmorgon. Mer än 6 miljoner människor är registrerade deltagare och organisationen fortsätter att växa exponentiellt.

I Sverige startade det första evenemanget år 2016 i Hagaparken i Stockholm, och det har nu vuxit till 9 evenemang och 10 000 registrerade deltagare över hela landet. CauseyWestling har sponsrat parkrun Sverige sedan starten eftersom vi tycker att det är viktigt att främja initiativ som motverkar problem med fysisk och psykisk ohälsa.

För att uppmärksamma parkruns 15-årsdag ställde vi några frågor till Deri Thomas, som hjälpte till att föra konceptet till Sverige:

Deri Thomas. Foto: Christer Schapiro.

Hallå där Deri, varför tror du tror att parkrun blivit en sådan stor succé?

– Det finns många faktorer, men en del av det är enkelheten med parkrun – du kan bara dyka upp några minuter innan start och springa, det är enkelt. Och sedan är det förstås gratis – det hjälper definitivt också! Jag skulle också säga att framgången beror på att det är väldigt socialt – det handlar lika mycket om kaffet på caféet efteråt som det handlar om själva löpturen. Folk uppskattar den vänliga och välkomnande atmosfären, särskilt de som kanske inte har självförtroende nog att delta i lopp eller springa med en klubb.

Vad är din bakgrund, och hur fick du idén att ta parkrun till Sverige?

– Jag flyttade till Sverige 2005 och körde min första parkrun när jag var hemma och besökte min pappa i Cardiff 2008. Den dagen var det 34 personer vid evenemanget, men nuförtiden har de oftast runt 700 deltagare. Jag tänkte direkt på vilket fantastiskt koncept det var, men gjorde egentligen ingenting med det förrän många år senare, 2015. På den tiden arbetade jag på Urban Tribes, som organiserar löpcoacher för företag. Så jag var lite involverad i ”löpningsvärlden” och kände att parkrun verkligen kunde bli något stort i Sverige. Jag lyckades övertyga parkrun HQ om att det var en bra idé och resten är historia!

Hur har det gått för parkrun i Sverige?

– Vi har i dagsläget 9 evenemang i Sverige, och det blir förhoppningsvis fler under 2020. Nästan 10 000 personer är nu registrerade parkrun-deltagare, och jag är övertygad om att vi kommer att fortsätta växa ju fler människor som hör talas om oss!

Copyright © 2019 CauseyWestling, All rights reserved.