IMG_Nyhetsbrev-210122

EU-domstolen har i mål C- 484/19 avgjort frågan om de svenska reglerna om begränsningar av rätten att göra avdrag för koncerninterna ränteutgifter, som infördes 2013 och upphävdes 2019, står i strid med EU-rätten.

De berörda bestämmelserna infördes för att förhindra aggressiv skatteplanering med ränteavdrag och innebär i korthet vissa begränsningar i möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter hänförliga till skulder till företag inom samma koncern. Reglerna innehöll dock även flera undantag där avdrag kunde medges då avdragen kunde anses affärsmässigt motiverade. Enligt den s.k. tioprocentsregeln, som tog sikte på gränsöverskridande förhållanden, fick avdrag göras för en ränteutgift om inkomsten som motsvarade ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent hos det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fick dock vägras om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet hade uppkommit var att intressegemenskapen skulle få en väsentlig skatteförmån enligt den s.k. undantagsregeln.

I målet hade Skatteverket vägrat ett svenskt bolag avdrag för räntekostnader till ett franskt bolag i koncerngemenskap med underskott genererade i den franska verksamheten. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten gick på Skatteverkets linje i frågan om avdragsrätten. Det svenska bolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) med hänvisning till att det skulle strida mot etableringsfriheten att vägra ett svenskt bolag avdrag för ränta som har betalats till ett koncenbolag i en annan EU-medlemsstat. HFD ansåg rättsläget som oklart och begärde därför ett s.k. förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolen kom i sitt avgörande, som meddelades 20 januari 2021, fram till att då reglerna innebär att svenska företag inte har samma möjlighet att erhålla avdrag för räntor från koncernbolag i ett annat EU-land som för räntor på lån till svenska koncernbolag så medför reglerna en begränsning av etableringsfriheten inom EU. Grunden till detta är enligt domstolen att undantagsregeln inte tillämpas på svenska koncerninterna skuldförhållanden då dessa hade omfattats av koncernbidragsrätten. EU-domstolen ansåg inte heller att begränsningen av etableringsfriheten kunde motiveras med hänvisning till behovet av begränsning av skatteundandragande eller välavvägd fördelning av beskattningsrätten då bestämmelsens tillämpning även omfattar marknadsmässiga transaktioner.

Målet kommer nu att gå tillbaka till HFD för slutligt avgörande.

Vår kommentar

EU-domstolens dom innebär att bolag som tidigare nekats avdrag med hänvisning till undantagsregeln, eller bolag som inte yrkat avdrag, nu har en möjlighet att se över tidigare deklarationer Det bör understrykas att avgörandet endast berör undantaget från tioprocentsregelns förenlighet med EU-rätten. Vår bedömning är dock att möjligheten att göra avdrag för räntor uppkomna i koncernbolag inom EU är större efter den här domen.

Då det enligt Skatteverkets egna uppskattningar kan röra sig om så mycket som 10-15 miljarder kronor årligen i nekade avdrag, är vårt råd till bolag med gränsöverskridande skuldförhållanden i koncerngemenskap att undersöka möjligheten till omprövning av tidigare års deklarationer.

Våra rådgivare bistår er självklart i detta arbete.

Vi använder cookies för webbplatsens funktion och för analys. Genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies som beskrivs i vår integritetspolicy.
Endast nödvändiga kakor