I den höstbudget som presenterades i veckan lade regeringen fram ett förslag om förändringar i de så kallade 3:12-reglerna, det vill säga de regler som styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för delägare i fåmansföretag.

Syftet är att förenkla 3:12-regelverket, minska den administrativa bördan och skapa bättre villkor för små och växande företag. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2026.

Ny modell för beräkning av gränsbelopp enligt de nya 3:12-reglerna

De nuvarande två beräkningsmodellerna – förenklingsregeln och huvudregeln – ersätts med en gemensam beräkningsmodell. Den nya modellen består av tre delar:

1. Grundbelopp

   Ett fast belopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (IBB), vilket för 2026 är 322 400 kr.Detta belopp fördelas lika på andelarna i företaget.

   • Om en delägare äger andelar i flera företag får delägaren endast tillgodoräkna sig ett grundbelopp totalt, som då proportioneras utifrån ägarandel i respektive bolag.

2. Lönebaserat utrymme

   Delägare får tillgodoräkna sig 50 % av löneunderlaget (bolagets och dotterbolags utbetalda löner) efter ett avdrag per delägare om åtta IBB (644 800 kr för 2026).

   • Kraven på löneuttag och ägarandel (tidigare 4 %) tas bort.
   • För makar beräknas löneutrymmet gemensamt.
   • Det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger den egna eller närståendes lön.

3. Ränteberäkning på omskostnadsbelopp

   Ränta (statslåneräntan + 9 %) får endast beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Ytterligare förändringar

• Sparade utdelningsutrymmen förs vidare utan ränteuppräkning.
• Index- och kapitalunderlagsreglerna för andelar anskaffade före 1990/1992 tas bort.
• Karenstiderna som påverkar när aktier ska sluta vara kvalificerade förkortas från 5 till 4 år. Denna regel föreslås träda i kraft först den 1 januari 2027 och tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026
• Dotterbolagsdefinitionen: Den särskilda definitionen av dotterföretag som används vid beräkning av löneunderlaget tas bort. Detta innebär att civilrättsliga ägarförhållanden ligger till grund för bedömningen.
• Löner i alternativa investeringsfonder ska inte räknas med i löneunderlaget.
• Deklarationskrav för kvalificerade andelar: Delägare som innehar kvalificerade andelar måste lämna kompletterande uppgifter i sin inkomstdeklaration. Detta för att Skatteverket ska kunna tillämpa reglerna korrekt och säkerställa rätt beskattning.
• Andelsbyte: Vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet får ersättning som betalats ut under året innan ett andelsbyte ingå vid beräkningen.

Ikraftträdande

Regeringens förslag innebär att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Dock börjar de nya karensreglerna att gälla först beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026.

Vinnare och förlorare i de föreslagna 3:12-reglerna

De som gynnas av regeringens förslag är delägare i fåmansaktiebolag som årligen beräknar sitt gränsbelopp enligt förenklingsregeln. I dagsläget uppgår schablonbeloppet till 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), vilket motsvarar 221 650 kronor. Enligt det nya förslaget höjs detta till 4 IBB, motsvarande 322 400 kronor, vilket innebär en betydande ökning av det möjliga utdelningsutrymmet.

Förlorare i det nya regelverket är främst delägare i fåmansaktiebolag med flera ägare som idag använder huvudregeln för att beräkna gränsbeloppet, eftersom det föreslagna grundbeloppet inte fullt ut kompenserar för det minskade löneunderlaget. Även delägare med innehav i flera fåmansaktiebolag som nyttjar löneunderlag i ett av innehaven missgynnas eftersom det nya grundbeloppet måste fördelas mellan bolagen. En delägare får inte tillgodoräkna sig mer än ett grundbelopp totalt, oavsett antal innehav, vilket gör att det föreslagna grundbeloppet inte heller i denna situation fullt ut kompenserar för det minskade löneunderlaget.

Trots att syftet med förändringarna är att förenkla 3:12-regelverket, kvarstår en betydande komplexitet. Den nya beräkningsmodellen innebär bland annat att delägare i ett och samma bolag kan få olika gränsbelopp, vilket i sin tur kan leda till att utdelning från samma bolag beskattas olika beroende på vem som är mottagare.

Kontakta mig om du vill ha hjälp att räkna ut ditt eget gränsbelopp eller förstå hur de nya reglerna påverkar just din situation.