Innovativa företag är en avgörande faktor för att stärka konkurrenskraften och skapa tillväxt. Sverige har länge strävat efter att vara ett ledande innovationsland och utsågs för bara några veckor sedan till ett av världens mest innovativa länder av den amerikanska branschorganisationen Consumer Technology Association. För att kunna behålla och stärka sin position som en global ledare inom innovation krävs dock kontinuerliga förbättringar av de regler och stöd som ska underlätta för företag att investera i forskning och utveckling.

Redan 2014 infördes en möjlighet för företag i Sverige att göra avdrag på sina arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med forskning och utveckling (FoU). Avdragets utformning har dock kritiserats av bland annat Svenskt Näringsliv för att vara alltför komplicerad. För att fler verksamheter ska kunna ta del av stödet tillsatte regeringen i juni 2023 en utredning för att analysera rättsläget och komma med åtgärdsförslag. Den 15 januari 2025 publicerades en delrapport av slutsatserna.

I delbetänkandet föreslås flera ändringar av de krav som särskilt har orsakat bevissvårigheter vid ansökan om FoU-avdrag, för att fler ska kunna nyttja avdraget. Utredningen föreslår bland annat att:

• Kraven på att arbete med forskning och utveckling ska vara systematiskt och kvalificerat ska tas bort.
• Kraven på att utvecklingsarbete ska bygga på resultatet av forskning och att det ska avse att ta fram nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser ska tas bort.
• Skatteverket ska kunna begära in ett yttrande från en annan myndighet med större teknisk kompetens om detta krävs för att bedöma om visst arbete är forskning eller utveckling.

För att arbete ska anses vara utveckling ska det i stället räcka att arbetet har till syfte att ta fram eller förbättra en produkt samt att arbetet bygger på nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

Utredningen föreslår att samtliga ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Vår kommentar

Delrapporten innehåller ett flertal intressanta och välgrundade förslag för att förenkla och utvidga tillämpningsområdet för FoU-avdraget. Det är en positiv utveckling i kontrast till den restriktiva tolkning av avdragets kriterier som hittills tillämpats av Skatteverket i vissa av dessa ärenden. Det är glädjande att man har lyssnat på kritiken och att vissa krav som tidigare medfört bevissvårigheter har tagits bort. I utredningen ges också välkommen vägledning kring förväntningar på underlaget och vilka konkreta omständigheter som kan indikera att arbete är forskning eller utveckling. Vi har dock identifierat några aspekter som kan innebära utmaningar även framöver.

Tolkning av de nya begreppen
Det kvarstår en potentiell risk för tolknings- och tillämpningsproblem vid bedömning av de nya kraven för utvecklingsarbete. Exempelvis kring vem som är tillräckligt kvalificerad för att beskriva varför lösningen på det aktuella problemet inte var uppenbar för en fackman, något som i utredningen anses kunna utgöra ett effektivt underlag för att uppfylla kravet på att lösningen är ny.

Avsaknad av förhandsbesked skapar osäkerhet
Den fortsatta avsaknaden av ett förfarande där företag kan erhålla förhandsavgörande innan (eller godkännande efter) ett avdragsutnyttjande innebär att det saknas förutsägbarhet kring korrekt tillämpning av regelverket. Utifrån vår erfarenhet är detta den primära anledningen till att bolag väljer att inte söka avdraget, då risken för att i efterhand bli återbetalningsskyldig framstår som avskräckande.

Svårigheter kring att klassificera mjukvaruutveckling
Ett annat område som särskilt lyfts fram i utredningen är de generella utmaningarna med att fastställa huruvida mjukvaruutveckling kan klassificeras som forskning och utveckling. Förslaget att avskaffa kravet på forskningsbasering bedöms kunna minska en del av problematiken, men svårigheter kvarstår avseende definitionen av nyskapande vid kodutveckling. Även om det i utredningen särskilt förtydligas hur prövningen ska göras i fråga om mjukvaruutveckling kan det ifrågasättas att svårigheterna i övrigt inte bedöms vara tillräckliga för att särreglera bedömningen då dataprogrammering utgör en av de mest FoU-avdragsintensiva näringsgrenarna på gruppnivå.

Slutsats
Sammanfattningsvis kan vissa tolknings- och tillämpningsproblem avseende FoU-avdraget förväntas fortsätta uppkomma. För att säkerställa rätt till avdraget krävs även fortsättningsvis tydlig dokumentation av hur produkten tagits fram och beskrivningar av produktens kontext. Men utredningens förslag skickar en tydlig signal om att reglerna ska tolkas i enlighet med sitt syfte – att uppmuntra investeringar i forskning och utveckling för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta indikerar att företag nu, mer än någonsin, borde se över sina möjligheter att dra nytta av FoU-avdraget.

Behöver du hjälp med frågor om avdragsmöjligheter inom forskning och utveckling, tveka inte att kontakta CauseyWestlings FoU-grupp.