Det har kommit till vår kännedom att Skatteverket under senare tid har utmanat frågan om huruvida en stämpelskatt som Inskrivningsmyndigheten har beviljat uppskov med betalning för ska ingå i det skattemässiga avskrivningsunderlaget för byggnaden.

Om en fastighet förvärvas av ett företag tillsammans med den mark som byggnaden är uppförd på ska anskaffningsutgiften fördelas på byggnad och mark i samma relation som för byggnad och mark i gällande taxeringsvärde för fastigheten. Fördelningen inkluderar även stämpelskatt. Avskrivningsunderlaget utgörs av byggnadsvärdet efter denna fördelning. Mark är inte skattemässigt avskrivningsbart.

Den praxis som finns i frågan om huruvida en uppskjuten stämpelskatt ska ingå i det skattemässiga avskrivningsunderlaget är en dom från Kammarrätten från 2005 där domstolen gått på Skatteverkets linje och nekat avdrag. Domstolen underkände skattemässiga avskrivningar på en uppskjuten stämpelskatt med motiveringen att det endast är vad som har betalats som ska ingå i avskrivningsunderlaget. Även skattetillägg påfördes.

Vår kommentar

Vår egen och branschens allmänna uppfattning är – trots 2005 års kammarrättsdom – att bedömningen av vad som ska ingå i avskrivningsunderlaget inte ska vara beroende av om betalning har skett eller ej. Skatteverket har också varit av denna uppfattning i frågan i ärenden efter 2005 års dom, varför det inte har ansetts vara en osäker fråga.

Skatteverket har alltså nu på senare tid varit av motsatt uppfattning och i avsaknad av vägledande avgörande från Högsta Förvaltningsdomstolen bedömer vi att Kammarrättsdomen från 2005 leder till att viss försiktighet bör iakttas. Vår rekommendation är därför att skattemässiga avskrivningar på ett byggnadsvärde där en uppskjuten stämpelskatt är inkluderad bör yrkas öppet i inkomstdeklarationen.