I förra veckan (19 januari 2018) utfärdade det finska finansministeriet ett förslag på nya ränteavdragsbegränsningsregler i Finland. Likt det svenska förslaget baserar sig även det på de begränsningar som föreslagits inom ramen för BEPS-projektet och EU-direktiven om skatteundandragande. Förslaget är nu ute på remiss och svar ska ha inkommit senast den 26 februari 2018. Avsikten är att reglerna först ska tillämpas vid beskattningen för 2019.
Enligt nuvarande regelverk föreskriver huvudregeln i Finland att räntekostnader till extern part är fullt avdragsgilla. Sedan 2014 existerar dock en begränsning av avdragsrätten, vilken beaktar de totala räntekostnaderna och begränsar avdragsrätten för koncerninterna räntor. Begränsningsreglerna föreskriver att full avdragsrätt ska medges om de totala räntekostnaderna understiger de totala ränteinkomsterna, alternativt om det totala negativa räntenettot (externa och koncerninterna räntekostnader med avdrag för ränteinkomster) inte överstiger 500 000 EUR. Om det negativa räntenettot överstiger 500 000 EUR begränsas avdragsrätten för koncerninterna räntekostnader till 25 % av ett skattemässigt EBITDA. Reglerna tar sikte på bolagsnivå men för det fall ett enskilt bolags skuldsättningsgrad understiger eller motsvaras av skuldsättningsgraden på koncernnivå behöver bolaget inte tillämpa begränsningsreglerna. Vidare är även vissa bolagssektorer undantagna såsom bank och försäkring.
Då begränsningsreglerna enbart tillämpas på förvärvskällan för ”näringsverksamheten” och inte ”annan verksamhet” har det föranlett att även många fastighetskoncerner inte behövt tillämpa regelverket. Orsaken är att fastighetsinkomster ska beskattas i förvärvskällan annan verksamhet. Vidare är även det finska skattesystemet strukturerat på så sätt att många fastighetskoncerner genom så kallade MRE-bolag inte betalar någon inkomstskatt.
Av det utfärdade förslaget framgår att begränsningen av avdragsrätten till 25% av skattemässigt EBITDA föreslås utökas till att även omfatta externa räntekostnader. Avdragsrätt för koncerninterna räntekostnader upp till 500 000 EUR kommer fortsättningsvis att medges. Regelverket föreslås även utökas med ytterligare ett schablonbelopp som medger avdragsrätt för externa räntekostnader upp till 3 000 000 EUR. I likhet med nuvarande regelverk ska det totala negativa räntenettot beaktas vid bedömningen om schablonbeloppen (500 000 EUR alternativt 3 000 000 EUR) är tillämpliga. I beräkningshänseende innebär detta att om det negativa räntenettot överstiger 500 000 EUR men understiger 3 000 000 EUR medges fullt avdrag för externa räntekostnader medan för koncerninterna räntekostnader medges avdrag enbart i den mån de ryms inom 25% av skattemässigt EBITDA.
Vidare ska det inte längre ska vara möjligt att bli undantagen genom att skuldsättningsgraden på bolagsnivå korresponderar med skuldsättningsgraden på koncernnivå. Slutligen är det föreslaget att de för närvarande undantagna bolagssektorerna (inklusive fastighetssektorn) ska omfattas av begränsningsreglerna.
Till skillnad från det svenska förslaget anser vi att det finska förslaget kommer ha en mindre negativ inverkan på aktörer inom fastighetsbranschen i Finland. Det schablonbelopp som är föreslaget i Finland ligger i linje med EU-direktivet och överstiger avsevärt det schablonbelopp om 100 000 kr som förslagits i Sverige. Ett högre schablonbelopp anser vi vara positivt vilket även borde beaktas av den svenska lagstiftaren. Inom finska fastighetskoncerner finns möjligheten att dela upp fastigheter till enskilda legala enheter och således kan de komma att kunna nyttja schablonbeloppet om 3 000 000 EUR för varje enskild legal enhet. På så sätt kan de negativa effekterna av förslaget minimeras.
Beloppsgränsen om 25% ligger i överkant av EU-direktivets förslag (10 – 30%) men i linje med den alternativa EBITDA-regel som föreslagits i Sverige. Till skillnad från det svenska förslaget innehåller det finska förslaget enbart en EBITDA-regel, vilket är det som förespråkas i EU-direktivet. Detta ser vi som positivt då det gynnar fastighetsbranschen och är det mest internationellt använda.
Vi har tillsammans med våra finska samarbetspartner bred erfarenhet och goda kunskaper avseende finsk skatterätt och kan assistera med att optimera er fastighetsverksamhet. Om ni vill fördjupa er ytterligare i förslaget, eller kanske har eller avser att starta verksamhet i Finland, är ni välkomna att ta kontakt med oss.