
Regeringen har nyligen kommit med ett förslag som innebär en förändring av reglerna om skattetillägg vid rättelse på eget initiativ. Förslaget begränsar möjligheten att rätta en oriktig uppgift och därigenom undvika skattetillägg. I framtiden måste en rättelse ske inom en tidsfrist om två månader från det att Skatteverket aviserar om en så kallad ”generell kontroll” – förutsatt att rättelsen har koppling till kontrollen.
I dagsläget får skattetillägg inte tas ut om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Undantaget omfattar alla sådana rättelser, förutom rättelser som sker efter att Skatteverket har ställt en fråga som har ett samband med oriktigheten.
I det aktuella förslaget föreslås en uppstramning av kriterierna för vad som ska anses vara en rättelse på eget initiativ. En rättelse ska inte anses vara på eget initiativ om:
Generella kontroller ska enligt förslaget vara ”samordnade kontroller” som inte riktar sig mot någon särskild fysisk eller juridisk person. Områden som kan komma att bli föremål för kontroller är t.ex. frågor som rör inkomstskatt och internationella skatteupplägg. Det är Skatteverket som ska besluta om vilka kontroller som ska genomföras och det är även Skatteverket som ska bära ansvaret för att sådana kontroller offentliggörs.
En kontrolls omfattning ska enligt förslaget kunna utvidgas om Skatteverket anser att så behövs, exempelvis till att omfatta flera beskattningsår än primärt bestämt. För de tillagda beskattningsåren börjar då en ny tidsfrist att löpa.
En rättelse som lämnas in efter tidsfristen måste anses ha en koppling till kontrollen för att skattetillägg eller straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas. Som exempel anförs att en generell kontroll till följd av en s.k. läcka ska ha en koppling till en rättelse som ”avser t.ex. transaktioner eller bankuppgifter som har samband med läckan.” Om en sådan rättelse inkommer två månader efter utgången av den månad som Skatteverket offentliggör information om kontrollen, så kan skattetillägg alltså tas ut.
Förslaget är för närvarande ute på remiss hos Lagrådet och det återstår att se hur det slutliga förslaget kommer att se ut. I dess aktuella skick kräver dock förslaget förtydliganden gällande hur information om en generell kontroll ska offentliggöras och vad som ska anses omfattas av en sådan.
Vidare är det av rättssäkerhetsskäl av vikt att det finns tydliga riktlinjer för hur bedömningen av en ”koppling” mellan rättelse och generell kontroll ska göras. Hur stark eller svag bör en sådan koppling vara för att den ska anses ha ett samband med kontrollen? Detta får särskilt stor betydelse mot bakgrund av det faktum att förslaget tillåter Skatteverket att vara relativt vagt när det aviserar om kontroller. I förslaget menas dessutom att eventuella förtydliganden om kontrollens omfattning inte ska föranleda att tidsfristen förlängs. Detta kan ifrågasättas då det innebär att enskilda själva väntas göra en preliminär bedömning av vad som omfattas av Skatteverkets kontroll. Enskilda bör redan från början få tillräckligt med information för att kunna ta ställning till huruvida de berörs av en kontroll och huruvida deras skattemässiga hantering av olika frågor har en tillräckligt stark anknytning till denna.
Vår uppfattning är därför att tidsfristen bör förlängas. Vi vet av erfarenhet att komplexa skattefrågor tar mycket resurser i anspråk, och en alltför kort tidsfrist kan därför istället ge upphov till halvdana rättelser eller rentav fler oriktigheter. En sådan effekt skulle motverka hela syftet med regleringen. En längre tidsfrist minskar inte heller det allmänpreventiva syftet med förslaget och är, enligt vår mening, en mer effektiv lösning.