Kammarrätten i Stockholm avgjorde den 13 mars 2018 en dom angående jämförelsehyran för en fastighet. Fastighetsägaren i målet äger sitt eget varuhus samt driver verksamheten i byggnaden, och erlägger därför ingen verklig marknadsmässig hyra för nyttjandet av lokalerna. Då fastighetsskatten för hyreshus delvis beräknas utifrån hyresintäkterna för fastigheten måste en jämförelsehyra beräknas för fall där någon verklig marknadshyra inte finns. I allmänhet används då antingen jämförelsehyror från andra liknande lokaler i samma område eller Skatteverkets genomsnittshyror för området som referenshyra att grunda taxeringsvärdet på.

I målet menade fastighetsägaren att varuhusets storlek gjorde det mindre attraktivt som hyresobjekt och att någon adekvat jämförelsehyra inte kunde bestämmas enbart utifrån Skatteverkets rekommenderade genomsnittshyror. Kammarrätten instämde i att objektets storlek föranleder att hyresnivån för lokalen ska värderas väsentligt under de av Skatteverket rekommenderade genomsnittshyrorna för området. Kammarrätten fann att årshyran skulle bestämmas till 75 % av den rekommenderade årshyran för lokaler i området.

Vår kommentar

Domen visar att en lokals storlek, om den väsentligt överstiger genomsnittet, kan beaktas vid beräkning av en jämförelsehyra. Då vissa stora byggnader enbart lämpar sig för särskilda hyresgäster kan lokalerna ha ett lägre hyresvärde per kvadratmeter än mindre lokaler som lämpar sig för fler hyresgäster. Vi anser att liknande argumentation bör kunna användas för andra byggnader med avvikande/ovanlig utformning.