Skatteverket kom den 30 april 2019 ut med ett nytt ställningstagande ”Omvärdering när ett moderbolag tillhandahåller koncerngemensamma tjänster till dotterbolag, mervärdesskatt”. I detta ställningstagande förtydligar och skärper Skatteverket sin syn på vilka fall en omvärdering är aktuell och framförallt vad som ska ingå i beskattningsunderlaget vid omvärderingen.

Enligt mervärdesskattelagen ska beskattningsunderlaget inte bestämmas efter den faktiska ersättningen, vilket annars är utgångspunkten, utan ska bestämmas efter marknadsvärdet om följande fyra kriterier är uppfyllda:

• Ersättningen är lägre än marknadsvärdet.
• Köparen inte har full avdragsrätt.
• Säljaren och köparen är förbundna med varandra.
• Den skattskyldige inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.

EU-domstolen har i C-621/10 och C-129/11 Balkan and Sea Properties ADSITS och Provadinvest OOD (punkt 43-45) förklarat att huvudregeln är att beskattningsunderlaget bestäms utifrån den faktiska ersättningen. Att i vissa fall frångå detta och bestämma beskattningsunderlaget utifrån marknadsvärdet är ett undantag från huvudregeln och ska således tolkas restriktivt.

Bevisbördan för att ersättningen understiger marknadsvärdet åvilar Skatteverket (HFD 2014 ref. 40).
Kammarrätten har den 31 maj 2019 (mål nr 5131-18 och 5143-18) prövat denna fråga och bedömt att bolaget inte kunnat visa att den ersättning som moderbolaget erhållit för utförda tjänster till dotterbolag är marknadsmässigt betingad och att Skatteverket därmed haft förutsättningar att bestämma beskattningsunderlaget enligt de förhållanden som verket gjort gällande i sitt beslut.

Vår kommentar:

Syftet med bestämmelserna om omvärdering är att förhindra skattebortfall. Skatteverket skärper nu sin syn på hur beskattningsunderlaget ska fastställas och vilka kostnader som ska ingå när marknadsvärdet ska beräknas.

Skatteverket anser att allmänna omkostnader ska räknas med i beskattningsunderlaget när priset och därmed beskattningsunderlaget fastställs på koncerninterna tjänster. Skatteverket ger i sitt ställningstagande följande exempel på allmänna omkostnader som, enligt Skatteverket, ska beaktas vid bestämmandet av beskattningsunderlaget: kostnader för revisionsarbete, delårsrapporter, bolagsstämma för koncernen, pressreleaser, IT-system, lokalkostnader, VPC-kostnader, nyemissionskostnader och andra börskostnader, kostnader i form av löner till VD och annan personal, styrelsearvoden, resekostnader och inköp av externa konsulttjänster.

Skatteverket anser också att när ett moderbolag under ett enskilt år har vissa kostnader av engångskaraktär som uppgår till höga belopp kan det vara marknadsmässigt betingat att fördela kostnaderna över en period om maximalt fem år. Hur Skatteverket kommit fram till fördelningen om just fem år framgår inte. Något stöd för denna fördelning över fem år finns inte, oss veterligen, varken i nationell praxis eller EU-praxis.

Då detta är ett mer snävare synsätt än tidigare kommer Skatteverket med största sannolikhet också genomföra fler utredningar mot bakgrund av detta ställningstagande. Vi rekommenderar därför våra kunder att se över prissättningen av koncerngemensamma tjänster till dotterbolag med begränsad avdragsrätt. Även om Skatteverket givit exempel på vad de anser kan ingå i prissättningen så får det ändå framhållas att detta inte är helt tydligt och att vi nog kan förvänta oss en del rättspraxis på detta område som förtydligar vad som gäller.

Tveka inte att kontakta oss om ni har några frågor eller vill ha stöd i hur ni ska resonera kring detta område.