Högsta domstolen (HD) har i mål nr Ö 6547-19 avgjort frågan om hur stämpelskatt för lagfart ska fastställas för en fastighet som saknar taxeringsvärde. Enligt HD ska köpeskillingen för fastigheten jämföras med ett uppskattat taxeringsvärde och inte ett uppskattat marknadsvärde.

Vid förvärv av fastighet utgår stämpelskatt beräknad utifrån fastighetens värde.
Med värde avses det högre beloppet av köpeskillingen eller taxeringsvärdet året före det år som lagfart beviljas.

Om ett taxeringsvärde saknas, t.ex. om fastigheten är en skattefri specialenhet eller nybildad, ska stämpelskatten beräknas utifrån det högre beloppet av köpeskillingen eller värdet som inskrivningsmyndigheten bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för förvärvet. Denna bedömning ska grundas på intyg av sakkunnig eller annan utredning. Med andra ord, om taxeringsvärde saknas ska således köpeskillingen jämföras med ett uppskattat värde grundat på ett värderingsintyg och det högsta av detta uppskattade värde och köpeskillingen ska utgöra underlaget för stämpelskatt.

Målet gällde ett bolag som förvärvat en specialfastighet som saknade taxeringsvärde. Inskrivningsmyndigheten (IM) fastställde stämpelskatten för köpet baserat på värdeintyg som avsåg marknadsvärdet på fastigheten då värdet enligt detta värdeintyg översteg köpeskillingen för fastigheten. Bolaget överklagade myndighetens beslut då Bolaget ansåg att ett uppskattat taxeringsvärde för fastigheten understeg köpeskillingen och yrkade att stämpelskatten därför skulle beräknas utifrån detta värde. Till stöd för sitt yrkande hänvisade Bolaget till en utredning om fastighetens uppskattade taxeringsvärde.

Frågan HD hade att besvara var därför om det värde som ska jämföras med köpeskillingen på fastigheter som saknar taxeringsvärde är ett uppskattat marknadsvärde i enlighet med IMs beslut eller med ett uppskattat taxeringsvärde enligt Bolagets överklagande.

HD konstaterade att det fanns argument som talade för båda uppfattningarna, men att:

”Om marknadsvärdet skulle utgöra jämförelsevärde, uppstår en omotiverad olikhet i behandlingen i förhållande till de normalfall som regleras i 9 § första stycket stämpelskattelagen.”

Enligt HD ska beräkningen av stämpelskatten vid förvärv av fastigheter utan taxeringsvärde inte behandlas på ett annat sätt än fastigheter som har ett fastställt taxeringsvärde. Av den anledningen ska köpeskillingen vid beräkningen av stämpelskatt på förvärv av fastigheter utan taxeringsvärde jämföras med ett uppskattat taxeringsvärde och inte ett uppskattat marknadsvärde.

Vår kommentar

Vi välkomnar HDs dom i frågan och tycker att det är positivt med en ökad förutsägbarhet för hur stämpelskatten för specialfastigheter ska beräknas. Vidare kan noteras att ett jämförelsevärde baserat på ett uppskattat taxeringsvärde innebär en förenkling av värderingsförfarandet då fastighetstaxeringslagen är tydlig med vilka värdefaktorer som ska tillmätas betydelse vid bestämmandet av ett taxeringsvärde.

Vi vill också belysa att avgörandet innebär en möjlighet att ompröva tidigare beslut om stämpelskatt som baserats på ett värdeintyg utifrån marknadsvärdet då detta innebär att stämpelskatten kan ha blivit felaktig. Då taxeringsvärdet ska utgöra 75 % av fastighetens marknadsvärde innebär detta i teorin att alla beslut om stämpelskatt som baserats på värdeintyg av marknadsvärdet är 33 % för höga.

Om ni misstänker att ni tidigare betalt en felaktigt hög stämpelskatt kan vi hjälpa er att utreda om ni har rätt till omprövning av er tidigare stämpelskatt.

Felaktigheterna har framförallt uppstått vid interna överlåtelser (paketeringar) av specialfastigheter (typkod 800) samt nybildade fastigheter eller fastigheter under ombildning.