Grönblå glasdetaljer i exteriör av byggnad. Bild till artikel om stopplagstiftning för att motverka handel med underskottsföretag.

Regeringen meddelade den 10 juni 2021 en kommande förändring av reglerna kring underskott från tidigare år som överlever en ägarförändring. De nya reglerna syftar till att begränsa möjligheten att kringgå den så kallade beloppsspärren. Enligt regeringen har kringgåendet uppstått i ett mål som Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade dom i den 3 juni 2021.

Målet avsåg ett underskottsbolag som genom koncerninterna transaktioner avyttrat samtliga sina tillgångar till underpris mot en internrevers. Bolagets enda tillgångar bestod därför av en fordran på sitt moderbolag och en uppskjuten skattefordran avseende underskott från tidigare år. När en ägarförändring sedan skedde i bolaget bestod betalningen av att köparen tog över fordran mot det tidigare moderbolaget samt kontanta medel avseende värdet av underskotten i bolaget. HFD ansåg att övertagandet av fordran skulle räknas in i förvärvspriset vid beräkning av beloppsspärren, vilket innebar att underskotten överlevde ägarförändringen.

Enligt HFD var inte skatteflyktslagen tillämplig på förfarandet. Detta då lagstiftaren uttryckligen reglerat situationer då utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett bolag ska minskas. Eftersom inkomstskattelagen inte anger den aktuella situationen med övertagande av fordran och då förandet inte är ovanligt, och därför inte kan ha varit okänd för lagstiftaren, har det inte varit lagstiftarens avsikt att begränsa underskottsavdrag i aktuell situation.

Enligt regeringen ska de nya reglerna innebära att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott upphör efter en ägarförändring, om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Regeringen menar även att om åtgärder inte omedelbart vidtas finns det stor risk för betydande framtida skattebortfall (hur stort detta bortfall är preciseras dock ej). Det finns därför enligt regeringens mening särskilda skäl för att tillämpa det kommande förslaget från och med den 11 juni 2021 med så kallade stopplagstiftning.

Läs hela skrivelsen här.

Vår kommentar

Det är bra att regeringen föreslår en lagändring om syftet med lagen inte går att uppfylla med nuvarande utformning. Det är mycket ovanligt att man anser att stopplagstiftning är nödvändig. Dock är det svårt att avgöra hur vanlig denna form av transaktioner är och därmed hur stort det av regeringen befarade skattebortfallet verkligen är. Enligt vår uppfattning finns det en del liknande fall som ligger för prövning i underinstanser, och det enda rätta vore att dessa nu avgörs i enlighet med HFD:s avgörande.

Hur den nya utformningen av reglerna kring beloppsspärren kommer se ut återstår att se. En promemoria med det aviserade förslaget kommer att skickas på remiss inom kort. Reglerna kring underskott och handel med underskottsbolag är komplicerade och det vore önskvärt om en ny lagstiftning inte komplicerar reglerna ytterligare.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor om detta.