I december 2020 beslutade regeringen att ge Lantmäteriet i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en generell stämpelskatteplikt för förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning på samma sätt som gäller vid förvärv genom exempelvis köp eller byte. I uppdraget ingick även att föreslå hur en sådan lagändring skulle kunna utformas. Lantmäteriets utredning överlämnades till Finansdepartementet den 31 mars 2022.

I utredningen presenterar Lantmäteriet tre olika förfaranden där förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning sker, utan att stämpelskatt påförs.

Det första förfarandet som beskrivs är förvärv av fast egendom som följs av en ansökan om fastighetsbildning. I förfarandet krävs det att förvärvaren redan innehar lagfart på en till den förvärvade fastigheten intilliggande fastighet. Förvärvet av fastighet är stämpelskattepliktigt, men eftersom förvärvaren ansöker om fastighetsbildning i stället för lagfart så kommer ingen stämpelskatt utgå. Som åtgärd för att tillse att stämpelskatt påförs föreslår Lantmäteriet att de handlingar som erhålls i samband med fastighetsbildningen även ska överlämnas till inskrivningsmyndigheten. På så sätt får inskrivningsmyndigheten uppgift om förvärvet och kan beskatta förvärvet. Lantmäteriet bedömer att en lagändring tidigast kan ske om ett år (31 mars 2023).

Det andra förfarandet som Lantmäteriet tar upp är fastighetsreglering. Genom fastighetsreglering kan en fastighet överföras från en fastighet till en annan. Överlåtelse av fast egendom genom fastighetsreglering kan ske om överförd och mottagande fastighet ägs av olika personer. Sådan överlåtelse är idag inte stämpelskattepliktig. I utredningen föreslår Lantmäteriet att stämpelskatt ska tas ut på ett värde som motsvarar den avstående fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av överlåtelsen. Detta värde ska bedömas med hjälp av intyg från sakkunnig eller dylikt. Lantmäteriet föreslår dock en beloppsgräns som föreskriver att stämpelskatt inte ska tas ut om det beskattningsbara värdet understiger 1 mkr för fysiska personer och 350 tkr för juridiska personer.

Det sista förfarandet som Lantmäteriet beskriver i sin utredning avser klyvning. Klyvning innebär att en fastighet delas upp i flera lotter och ursprungsfastigheten utplånas. En fastighet kan klyvas om den ägs av flera personer. Genom klyvning erhålls en större andel i en av klyvningslotterna än vad ägaren hade i ursprungsfastigheten samtidigt som ägaren avstår sitt ägande i övriga klyvningslotter. På så sätt sker en fastighetsöverlåtelse som inte är stämpelskattepliktig. Lantmäteriet föreslår att stämpelskatt ska utgå på den andel av klyvningslotten som förvärvas genom klyvningen. Stämpelskatten ska beräknas på marknadsvärdet (som fastställs med hjälp av intyg från sakkunnig eller dylikt) av den andel av klyvningslotten som förvärvats. På samma sätt som vid fastighetsreglering ska beloppsgränserna gälla vid klyvning.

Lantmäteriet konstaterar också att flera myndigheter behöver involveras vid lagändring som gäller stämpelskatt på fastighetsreglering och klyvning. Således anser Lantmäteriet att frågan bör utredas vidare innan lagändring kan genomföras.

Vår kommentar

Fastighetsreglering och klyvning används som ett naturligt och effektivt sätt för att reducera kostnaden (stämpelskatt) vid fastighetsutveckling. Det sker normalt genom att man i stället för att köpa egendomen och söka lagfart på köpet flyttar den till en mottagarfastighet genom fastighetsreglering eller placerar den i en nybildad klyvningslott genom förrättningsåtgärden klyvning. På detta sätt kan stämpelskatt i vissa fall undvikas.

Om Lantmäteriets förslag att stämpelskattebelägga dessa förvärv genomförs kommer det att innebära kostnadsökningar i samband med fastighetsbildning, med konsekvensen att färre fastighetsbildningsåtgärder genomförs.

Det bör noteras att det i förslagen inte är en köpeskilling som ska beskattas utan marknadsvärdet, framtaget av en sakkunnig. Detta ska ställas i ljuset av att det vid rena fastighetsförvärv ska vara det högsta av marknadsvärdet (köpeskillingen) och taxeringsvärdet som stämpelskatten ska beräknas på. Enligt en dom från HD från 2021 gäller detta även när fastigheten saknar ett taxeringsvärde. Enligt Lantmäteriets förslag kommer detta innebära att stämpelskatten i vissa fall kommer bli högre vid klyvning än vid rena fastighetsförvärv som föregåtts av en avstyckning.

Vi bedömer att ansökningar om fastighetsregleringar och klyvningar som redan skickats in inte kommer att beröras av detta förslag.

Vi förväntar oss att ny lagstiftning enligt detta förslag kommer att dröja. Vi på CauseyWestling fortsätter att analysera förslaget samt följa dess utveckling inom lagstiftningsprocessen.