Våren är här och det är snart dags att deklarera. Den 1 juli 2022 ska alla bolag med kalenderår som räkenskapsår lämna in inkomstdeklarationerna för 2021 till Skatteverket. Det är även möjligt att skicka in deklarationerna via Skatteverkets e-tjänst och sista inlämningsdagen skjuts då upp till den 1 augusti 2022. Utöver en påminnelse om att påbörja deklarationsarbetet i tid vill vi också passa på att lyfta några viktiga punkter att ha i åtanke vid upprättandet av deklarationen för 2021.
I höstbudgeten 2020 aviserade regeringen en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade under 2021. Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av inventariernas totala anskaffningsvärde och kan räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen avser anskaffningar gjorda under 2021 och omfattar materiella inventarier för stadigvarande bruk, däribland även byggnads- och markinventarier. För att begära skattereduktionen krävs det att inventarierna fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det beskattningsår som skattereduktionen ska begäras.
Skattereduktionen begärs först det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 eller senare genom att underlag för skattereduktionen redovisas i inkomstdeklarationen. Det finns även en möjlighet att tillgodoräkna sig skattereduktionen redan under 2022 genom att redovisa underlaget i den preliminära inkomstdeklarationen. En redan inlämnad preliminär inkomstdeklaration kan omprövas så att hänsyn tas till reduktionen. Om ett bolag inte lämnat in någon preliminär inkomstdeklaration för 2022 kan detta göras senare under beskattningsåret. Observera att en slutlig begäran om skattereduktion även måste ske i 2022 års inkomstdeklaration.
Vi vill uppmärksamma er på att det ännu inte är för sent att se över de investeringsprojekt som vid årsskiftet 2021/2022 fortfarande hanterades som ”pågående” för att identifiera inventarier förvärvade under 2021. Vår rekommendation är att värdeminskningsavdrag för sådana inventarier redan bör göras i deklarationen för 2021, vilket kan ske genom tillämpning av restvärdesmetoden i de fall böckerna stängts.
Vi har under åren uppmärksammat fel, både i deklarationer och i samband med transaktioner, avseende den skattemässiga hanteringen av det som i redovisningen benämns som ”hyresgästanpassningar”. Hyresgästanpassningar saknar direkt motsvarighet i inkomstskattelagen och omfattar därför vanligtvis flera olika typer av tillgångsslag. I många fall avser stora delar av projektsumman för hyresgästanpassningar omedelbara avdrag, men även byggnadsinventarier och, i vissa fall, byggnad och markanläggningar.
Ett vanligt och återkommande fel som vi ser är att hela projektsumman för hyresgästanpassningen dras av omedelbart i beskattningen. Detta på grund av en felaktig tolkning av reglerna om det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (”URB”). Som nämnts ovan omfattar projekt för hyresgästanpassningar inte sällan flera tillgångsslag.
Ytterligare ett vanligt fel är att projektsumman för hyresgästanpassningar skrivs av på hyresavtalets löptid. Denna möjlighet finns inte vid beskattningen utan man måste förhålla sig till de regler som avser de olika skattemässiga klassificeringarna. En avskrivning på hyresavtalets löptid kan innebära en risk att hyresgästanpassningar skrivs av på för kort tid.
En felaktig klassificering av hyresgästanpassningar kan leda till att det görs för höga avskrivningar, vilket medför risk för skattetillägg på det för högt yrkade avdraget.
Vi vill poängtera vikten av att, tillsammans med inkomstdeklarationen, lämna in öppna yrkanden i situationer där avdrag yrkas som grundar sig i bedömningsfrågor eller andra oklara och tveksamma skattefrågor. Syftet med att yrka ett avdrag öppet är att undvika skattetillägg i de fall Skatteverkets bedömning i frågan skiljer sig från den bolaget gjort.
I ett öppet yrkande bör det tydligt framgå att det handlar om just ett öppet yrkande samt vilket/vilka avdrag skrivelsen avser. Det är viktigt att de uppgifter som lämnas utgör tillräckligt underlag för att Skatteverket ska kunna upptäcka eventuella felaktigheter vid en granskning av inkomstdeklarationen.
Regeringen meddelade den 10 juni 2021 en kommande förändring av reglerna kring underskott från tidigare år som överlever en ägarförändring, detta med anledning av meddelad dom i Högsta förvaltningsdomstolen den 3 juni 2021. De nya reglerna syftar till att begränsa möjligheten att kringgå den så kallade beloppsspärren. Reglerna börjar gälla den 1 maj 2022 och ska tillämpas retroaktivt från och med den 11 juni 2021 med en så kallad stopplagstiftning. Regeringen menar att det föreligger en stor risk för framtida betydande skattebortfall om åtgärder inte omedelbart vidtas. En ny paragraf, 40 kap. 17a §, kommer att införas i inkomstskattelagen.
Om förvärv av underskottsbolag har skett under året rekommenderar vi att man i rollen som köpare säkerställer att hänsyn tagits till de nya reglerna gällande avdragsrätten för underskott från tidigare år.
Sedan 1 januari 2019 har ränteavdragsbegränsningsregler avseende negativa räntenetton varit gällande. Reglerna innebär en generell begränsning avseende avdragsrätten för samtliga räntekostnader inom en lagstadgad räntedefinition. Regelverket baseras på en beräkning med utgångspunkt i ett skattemässigt EBITDA samt en avdragsrätt motsvarande 30 procent av ett framräknat avdragsutrymme. För bolag inom en intressegemenskap föreligger en rätt till ränteutjämning, vilket innebär att ett bolag med positivt räntenetto får dra av ett annat bolags negativa räntenetto.
Införandet av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna aktualiserade en viss turordning mellan olika regler i inkomstskattelagen, bland annat att tidigare års underskott ska dras av innan eventuella räntekostnader får dras av. Turordningen medför att koncernbidragsspärren ska tillämpas före ränteavdragsbegränsnings-reglerna vilket kan resultera i viss inlåsningseffekt. Detta uppstår i situationer då bolag redovisar ett överskott bestående av ej avdragsgilla räntekostnader samtidigt som ett underskott motsvarande tidigare års koncernbidragsspärrade underskott redovisas.
Den 25 mars 2020 skickade Svenskt Näringsliv ett förslag på justerande bestämmelser avseende avdrag för ej avdragsgilla räntekostnader och avdrag för koncernbidragsspärrade underskott till Finansdepartementet. Förslaget har resulterat i införande av nya kompletterande bestämmelser som trädde i kraft 1 januari 2021. Införandet avser ett nytt utökat underskottsavdrag som bör beaktas i 2021 års inkomstdeklaration.
Det utökade underskottsavdraget innebär i korthet att ett bolag som helt eller delvis inte får dra av ett koncernbidragsspärrat underskott och samtidigt har en återläggning av ej avdragsgilla räntekostnader ska öka avdraget för det koncernbidragsspärrade underskottet. Bestämmelserna återfinns i 40 kap. 19a-d §§ samt 24 kap. 25a-b §§ inkomstskattelagen.
Införandet av det utökade underskottsavdraget har medfört viss förändring av bilaga N9. I ruta E6 ska det justerade ränteavdraget med anledning av det utökade underskottsavdraget redovisas. En hänvisning görs även till p. 4.3c i INK2. Utöver detta har även ruta D3 ”Ränteutgifter till företag i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner” lagts till samt en kryss-ruta i avsnitt E avseende vilken ”regel” som tillämpas vid beräkning av avdragsrätten för räntekostnader.
Beräkningen av det utökade underskottsavdraget är komplex. I vårt digitala verktyg TOM som vi använder för ränteavdrags- och koncernbidragsoptimering beaktas den nya möjligheten till utökat avdrag.
Vi vill även upplysa om att regeringen har gett en särskild utredare i uppgift att se över de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppdraget ska redovisas senast 1 november 2023.
Vi bistår er gärna med deklarationsgranskning, upprättande av inkomstdeklarationen och tillhörande bilagor samt löpande rådgivning under ert deklarationsarbete. I vårt digitala verktyg TOM kan vi ta fram en optimerad skatteberäkning genom att optimera koncernbidrag, ränteutjämning samt hanteringen av underskott. I TOM kan vi även automatiskt generera både inkomstdeklarationen och N9-bilagan.