Kammarrätten i Stockholm har meddelat att en fördelningsgrund beräknad enligt nedlagd arbetstid inte gett det mest skäliga resultatet, varför avdrag för ingående moms inte medgetts.

För en tid sedan meddelade Kammarrätten i Stockholm i domslut att en fördelningsgrund beräknad enligt nedlagd arbetstid inte gett det mest skäliga resultatet, varför avdrag för ingående moms inte medgetts. Kammarrätten konstaterade också att oriktig uppgift lämnats i momsdeklarationerna då upplysning om den för varje momsdeklaration valda fördelningsgrunden saknats, och beslutade därmed om ändring i äldre perioder genom efterbeskattning.

Skatteverkets motpart i målet (nr 1721-22) var en större finansiell momsgrupp som bedriver bankrörelse med både momspliktig och momsfri verksamhet, vilket innebär att deras ingående moms ska fördelas efter skälig grund.

I en tidigare utredning av momsgruppen hade Skatteverket uttryckt att en fördelningsgrund baserad på tillämpad arbetsvolym och nedlagd tid vore det mest rättvisande för att beräkna avdragsrätten. För att under de efterföljande åren beräkna avdragsrätten i en av momsgruppens sektorer följdes därför Skatteverkets tidigare beslut vid val av fördelningsgrund.

Däremot lämnade momsgruppen inte någon upplysning i momsdeklarationerna om hur de beräknat sin avdragsrätt. Då Skatteverket ånyo utredde momsgruppens avdragsrätt och hur denna beräknats konstaterades att den valda fördelningsgrunden inte utgjorde den mest rättvisande i den aktuella sektorn, liksom att den inte heller kunde styrkas på objektiva grunder. Skatteverket ansåg att momsgruppen till viss del hade avdragsrätt för ingående moms men att de inte fått de underlag de behövde för att kunna beräkna avdragsrätten korrekt, och medgav därför enbart avdrag med en procent av sektorns totala ingående moms.

Frågan i det aktuella målet var om den valda fördelningsgrunden utgjorde skälig grund samt, om frågan skulle besvaras nekande, om oriktig uppgift lämnats så att Skatteverket hade rätt att besluta avseende äldre momsdeklarationer än de som omfattades av ordinarie omprövningstid (vilket är två år).

Kammarrätten konstaterade att den av momsgruppen använda fördelningsgrunden inte kan ge ett skäligt resultat. Därmed hade Skatteverket grund för att beräkna avdragsrätten enligt en annan fördelningsmetod och neka avdrag för ingående moms. Genom att momsgruppen inte i varje enskild momsdeklaration redogjort för hur avdragsrätten beräknats hade de också lämnat oriktig uppgift som är grund för efterbeskattning. Skatteverket hade således rätt att besluta om ändring i äldre momsperioder.

Kammarrätten anger att den omständighet att Skatteverket vid en revision avseende tidigare år godtagit en viss fördelningsmetod inte är bindande för deras granskning av senare redovisningsperioder. När momsgruppen i momsdeklarationerna redovisat sin ingående moms utan att lämna uppgift om hur de gjort sina beräkningar har de lämnat oriktig uppgift, vilket medför att Skatteverket har rätt att genom efterbeskattning ändra den redovisade ingående momsen i äldre perioder.

Det förhållande att Skatteverket inte fattat sitt omprövningsbeslut förrän fem år efter det aktuella beskattningsårets utgång samt att momsgruppen deklarerat på liknande sätt under flera års tid innebär enligt Kammarrättens bedömning inte att det kan anses uppenbart oskäligt att besluta om efterbeskattning. Vid denna tidpunkt har överklagandetiden löpt ut och momsgruppen har inte överklagat Kammarrättens dom.

Vår kommentar

Frågan om hur avdrag för ingående moms ska beräknas för att mest exakt spegla resursförbrukningen i en blandad verksamhet är komplex. Aktuellt mål visar på hur viktigt det är att välja en metod som leder till ett skäligt resultat, samt vikten av att kunna styrka sina beräkningar med objektiva underlag.

Målet förtydligar också vikten av att rapportera all den information som Skatteverket behöver för att kunna fatta beslut kring momsdeklarationen och bedöma hur skälig beräkningen är. Den här informationen ska lämnas i varje enskild momsdeklaration. Genom att som bolag vara transparent med hur en fördelningsgrund valts och hur den beräknats kan efterbeskattning och skattetillägg undvikas för den händelse att Skatteverket är av en annan uppfattning.

Tveka inte att kontakta oss om ni har några frågor eller vill ha stöd i hur ni ska resonera kring detta område.