Regelverket för skattetillägg har faktiskt ett flertal inbyggda ventiler som möjliggör för företag att argumentera både mot skäligheten i och storleken på ett skattetillägg. Inte minst med tanke på att skattetillägg ofta kan uppgå till betydande belopp är det viktigt att komma ihåg att Skatteverkets objektiva bevisbörda är mycket högre ställd än vid det ordinarie beskattningsförfarandet.

Vanligast är att Skatteverket ser skäl till att ta ut skattetillägg när företaget bedöms ha lämnat en oriktig uppgift som underlag för beskattningen, vilket kan vara att felaktiga uppgifter lämnats och/eller att väsentliga uppgifter utelämnats i deklarationen. Huruvida det funnits uppsåt bakom den oriktiga uppgiften eller inte saknar betydelse för bedömningen. Alltså kan även rena misstag leda till stora skattetillägg.

Men då skattetillägg räknas som ett straff finns också högt ställda krav på Skatteverkets förfarande. Regelverket, som har sin grund i Skatteförfarandelagen (SFL), innehåller ett antal inbyggda ventiler för att värna rättssäkerheten för den skattskyldige och omfattar såväl bestämmelser för när en oriktig uppgift kan sägas ha lämnats som bestämmelser för fastställande av skattetilläggets storlek. Förfarandet ska följa en metodik om fyra steg:

1. Bedömning av huruvida oriktig uppgift har lämnats.
2. Bedömning av huruvida det finns något undantag i det aktuella fallet.
3. Beräkning av skattetillägget.
4. Bedömning av huruvida det finns några eventuella befrielsegrunder samt om fullt skattetillägg ska anses vara oskäligt.

Bedömningen av befrielsegrunderna ska enligt förarbetena tillämpas generöst och ske på myndighetens eget initiativ även om inte företaget begärt detta. Skatteverkets tillämpning av befrielsegrunderna undviker också de mest oskäliga skattetilläggen och storleken på dessa. Dock ser vi ofta att det saknas en djupare genomgång av omständigheterna kring uppgiftslämnandet i det enskilda fallet, liksom ett resonemang kring om inte dessa omständigheter skulle kunna medföra att ytterligare befrielse vore skäligt.

Därtill är den objektiva bevisbördan vid påförande av skattetillägg högre ställd än vid det ordinarie beskattningsförfarandet. Men trots att Skatteverket ska göra mycket sannolikt att en oriktig uppgift har lämnats är det inte ovanligt att bedömningen av skattetillägget sker utan en särskild bevisvärdering av den oriktiga uppgiften. Detta brister både i tillämpningen av SFL och den skyldighet Skatteverket har att motivera sina beslut enligt Förvaltningslagen och kan till och med innebära att beslutet undanröjs vid en domstolsprövning.

Sammanfattningsvis lönar det sig ofta att kartlägga omständigheterna i det specifika fallet och att argumentera för skälighetsgraden i det påförda skattetillägget. Det kan innebära att Skatteverket genomför en närmare granskning av ärendet och medföra att orättmätiga skattetillägg undviks. Ett tips är också att se över eventuella aktuella eller äldre beslut om skattetillägg, då dessa kan omprövas i 6 år.

Patrik Hallman har 10 års erfarenhet från att ha arbetat med och undervisat om skattetillägg på Skatteverket. På CauseyWestling är han specialiserad som rådgivare inom mervärdesskatt.