kommissionärsförhållanden

I oktober publicerade Skatteverket ett ställningstagande om hur avdragsunderlaget för negativa räntenetton bör beräknas för företag som bedriver verksamhet i skatterättslig kommission (kommissionärsförhållande). Även om hanteringen av ränteavdragsberäkningar enligt ställningstagandet skulle innebära administrativa lättnader kan det finnas skäl att avvakta resultatet av utredningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna innan beslut fattas att börja bedriva verksamhet i skatterättslig kommission.  

Med kommissionärsförhållande avses ett förhållande där ett företag, kommissionären, bedriver sin verksamhet i eget namn för ett annat företags räkning, kommittenten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommittenten ta upp överskottet eller dra av underskottet från kommissionärsverksamheten. Resultatet från kommissionärsverksamheten ska då behandlas som om kommittenten själv hade bedrivit näringsverksamheten.

Eftersom de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna ska tillämpas för varje enskilt företag har det uppstått frågor om hur dessa regler ska tillämpas för företag som bedriver verksamhet i skatterättslig kommission.

Av Skatteverkets ställningstagande framgår att när en kommissionär tillämpar de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna ingår inte resultaten från kommissionärsverksamheten i kommissionärens avdragsunderlag enligt EBITDA-regeln. I kommissionärens avdragsunderlag ingår endast resultatet av sådan verksamhet som kommissionären bedriver i inte nämnvärd omfattning för egen räkning. Inte heller ska avdragsgilla ränteutgifter eller skattepliktiga ränteinkomster ingå i kommissionärens räntenetto.

Resultatet från kommissionärsverksamheten ska i stället ingå i kommittentens avdragsunderlag. Även de avdragsgilla ränteutgifterna och de skattepliktiga ränteinkomsterna som ingår i kommissionsresultatet ska beaktas vid beräkningen av kommittentens räntenetto.

Vid tillämpning av förenklingsregeln ska både kommittentens och kommissionärsföretagets negativa räntenetto beaktas eftersom de normalt ingår i samma intressegemenskap. Även i dessa situationer kan kommissionärsföretaget endast ha ett negativt räntenetto avseende sådan verksamhet som kommissionären bedriver utanför kommissionärsverksamheten.

Räntenettoutjämning kan ske mellan kommittenten och kommissionären för verksamhet som kommissionären bedriver utanför kommissionärsverksamheten när de övriga förutsättningarna för räntenettoutjämning är uppfyllda.

Vår kommentar

Ställningstagandet tydliggör att i ett skatterättsligt kommissionärsförhållande där kommissionären inte bedriver någon verksamhet utanför kommissionärsverksamheten ska beräkningen av räntenetto och avdragsunderlag enligt EBITDA-regeln endast göras hos kommittenten. I en fastighetskoncern med många företag skulle skatterättslig kommission eventuellt underlätta administrationen kring ränteavdragsberäkningarna. Dessutom skulle vissa inlåsningseffekter som uppstår när avdragsberäkningarna görs i varje företag i en koncern som inte bedriver verksamhet i skatterättslig kommission möjligen kunna reduceras eller helt undvikas.

Även om en hantering av ränteavdragsberäkningarna enligt ställningstagandet skulle innebära administrativa lättnader bör en noggrann analys göras dels av utfallet av avdragsmöjligheterna jämfört med att inte bedriva skatterättslig kommission, dels av andra skattemässiga konsekvenser som kan följa av ett kommissionärsförhållande.

Därtill pågår en översyn av ränteavdragsbegränsningsreglerna. I utredningen ska bl.a. alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton analyseras. Av kommittédirektivet till utredningen framgår att ett sådant alternativ skulle kunna vara en möjlighet till koncerngemensam beräkning av avdragsunderlaget. Ett annat alternativ är att koncernbidragssystemet frikopplas från avdragsbegränsningen, t.ex. genom att avdragsunderlaget enligt EBITDA-regeln beräknas utan hänsyn till mottagna eller lämnade koncernbidrag. Uppdraget ska redovisas senast 1 november 2023.

Det kan således finnas skäl att avvakta vad utredningen visar innan beslut fattas att börja bedriva verksamhet i skatterättslig kommission.

Vi diskuterar gärna de olika alternativen och beräknar effekterna. För det använder vi vårt verktyg TOM som hanterar skatteoptimering både i ordinära koncernförhållanden och vid kommissionärsverksamhet.

Vi använder cookies för webbplatsens funktion och för analys. Genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies som beskrivs i vår integritetspolicy.
Endast nödvändiga kakor