Skatteverket har den 9 november 2017 publicerat ett ställningstagande avseende tillämpningen av det utvidgade reparationsbegreppet (”URB”) för bostäder.

Skatteverket snävar in tillämpningsområdet för URB för bostäder och synes till viss del blanda ihop rekvisiten för avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader med stöd av 19 kap. 2 § 1 st. inkomstskattelagen (IL) med rekvisiten för avdragsrätt med stöd av URB i 19 kap. 2 § 2 st. IL.

Sammanfattningsvis anser Skatteverket att URB omfattar ombyggnation i form av ändrad rumsindelning, bl.a. flytt av innerväggar och omdisponering av bostäder, men inte tillbyggnad, installation av utrustning som inte fanns tidigare eller utgifter för standardhöjande inredning.

Skatteverket bedömer att installation av hissar, byggnation av balkonger, tilläggsisolering av byggnaden, som inte fanns tidigare, eller anslutning av lägenheterna till fibernät, inte utgör mindre ändringsarbeten och förväntas tillföra byggnaden bestående värden över dess återstående livslängd. Exempelvis omfattar URB inte utbyte av badkar till bubbelbadkar, eller byte av fönster eller ventilation, som medför en standardhöjning utöver den allmänna tekniska utvecklingen.

I ställningstagandet hävdar Skatteverket att boende i sig normalt inte kräver några ändringsarbeten i bostadslägenheten och att en bostadslägenhet därför inte behöver anpassas på motsvarande sätt som gäller för affärs- och kontorslokaler.

Vår kommentar

Vi har länge drivit frågor om tillämpligheten av URB för bostäder och haft korrespondens med handläggare på Skatteverket som övervägt att fatta beslut om att helt neka avdrag med stöd av URB enbart av anledningen att åtgärden utförts i en bostad. Det är därför uppskattat att även Skatteverket nu klargjort att URB kan vara tillämpligt också för bostäder.

Vi uppskattar även Skatteverkets tydliggörande om att utgifter för tillbyggnad eller ombyggnation som innebär bl.a. installation av hissar, byggnation av balkonger, tilläggsisolering eller anslutning av lägenheter till fibernätet inte omfattas av URB. Detta ligger i linje med hur vi har tolkat begränsningen av tillämpningsområdet av URB.

Vi anser dock att Skatteverket inte har stöd för vissa delar i sin bedömning, t.ex. ger Skatteverket uttryck för att en standardhöjande åtgärd inte kan dras av med stöd av URB. Enligt vår uppfattning bör URB kunna tillämpas även på vissa standardhöjande åtgärder. Skatteverket baserar detta bl.a. på att boendet i sig normalt inte kräver några ändringsarbeten. Detta uttalande tycker vi är något märkligt eftersom bostadshyresgäster självklart kan ställa krav på önskade anpassningar på samma sätt som t.ex. kontorshyresgäster. Det får då anses normalt i fastighetsägarens verksamhet att genomföra sådana ändringsarbeten. Förutsatt att de avser mindre ändringsarbeten och inte innebär en väsentlig förändring av byggnaden bör, enligt vår uppfattning, URB vara tillämpligt i sådana fall.

Från och med lagändringen år 2000, som utvidgade tillämpningsområdet för URB, görs verksamhetsbedömningen utifrån vad som kan anses normalt i den skattskyldiges verksamhet (antingen fastighetsägaren eller hyresgästens verksamhet beroende på vem som bekostar åtgärden). Vår uppfattning är att prövningen om tillämpligheten av URB bör, sedan lagändringen, göras på samma sätt om lokalerna används för bostäder, butiker, kontor, etc. Prövningen av om URB är tillämpligt ska således, enligt vår uppfattning, baseras på följande rekvisit:

1. Åtgärden avser ett ändringsarbete (ombyggnation).
2. Åtgärden kan anses normal i den skattskyldiges verksamhet (när det gäller ändringsarbeten i bostäder avses fastighetsägaren).
3. Åtgärden innebär inte en väsentlig förändring av byggnaden.

Vår uppfattning är att det inte bör göras någon annan bedömning när ändringsarbetet sker i en bostad än om det sker i en lokal, t.ex. för kontorsändamål. Förutsatt att ovan nämnda villkor är uppfyllda bör således, enligt vår uppfattning, avdrag med stöd av URB medges oavsett om ändringsarbetet utförts i en bostad eller i en lokal.

Det finns även ytterligare aspekter i Skatteverkets ställningstagande som vi anser är anmärkningsvärda och som vi kommer att återkomma till.

Givet Skatteverkets mycket restriktiva tolkning av tillämpningsområdet av URB för bostäder, rekommenderar vi att alla fastighetsägare som genomför åtgärder i bostäder noggrant dokumenterar och öppet redovisar de faktiska omständigheterna för varje enskild ombyggnation. Skatteverkets ställningstagande påverkar inte avdragsrätten för kostnader avseende renoveringsprojekt som normalt kan dras av med 80 % – 90 % med stöd av reglerna om vanliga reparations- och underhållsåtgärder i 19 kap. 2 § 1 st IL.

Om ni har några frågor om detta, tveka inte att höra av er till oss.