Den 17 januari överlämnade regeringen en proposition till riksdagen avseende en ny mervärdesskattelag, momslag. Finansdepartementet menar att den nuvarande mervärdesskattelagen genom åren blivit allt svårare att överblicka och förstå, varför en ny struktur och anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv föreslås.

Syftet med den nya mervärdesskattelagen är att göra den tydligare och enklare att förstå och därmed också tillämpa. Lagen ska ges en ny struktur, ett modernare språk och anpassas även till EU:s mervärdesskattedirektiv när det gäller begrepp, struktur och systematik.

Exempel på begrepp som ändras är att frivillig skattskyldighet kommer att kallas frivillig beskattning. Jämkning av avdrag för ingående mervärdesskatt heter i den nya lagen justering av avdrag för ingående mervärdesskatt, och det som i den nuvarande lagen heter jämkningshandling benämns i den nya lagen som justeringshandling. I den nuvarande mervärdesskattelagen används begreppet skattskyldig, vilket i den nya lagen ersätts med beskattningsbar person eller betalningsskyldig. Samtliga förändringar görs för att begreppen ska heta likadant som i EU:s mervärdesskattedirektiv.

I den nya mervärdesskattelagen behandlas även reglerna kring interna tjänster i grupper av exempelvis föreningar för att de svenska reglerna ska stämma bättre överens med de i EU:s mervärdesskattedirektiv.

Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2023.

Vår kommentar

Vi välkomnar en ny momslag som är lättare att förstå och som tydliggör kopplingen till mervärdesskattedirektivet. Den svenska mervärdesskattelagen ska tolkas i ljuset av direktivet och det blir enklare när struktur, språk och begrepp är desamma. Vi håller med om att den nuvarande lagen i vissa fall är krånglig att tillämpa med korshänvisningar och begrepp som inte direkt går att koppla till bestämmelserna i EU:s momsdirektiv.

Dock hade vi önskat att lagstiftaren samtidigt som man gör en så stor förändring av lagen även hade passat på att ta bort de materiella bestämmelser där den svenska lagen inte är förenlig med direktivet, såsom skyldigheten att jämka tillbaka tidigare ägares gjorda avdrag för ingående moms vid fastighetsöverlåtelser. Efter domen HFD 2021 not 26 och C-787/18 Sögård fastigheter, som vi skrivit om tidigare, och även C-622/11 Pactor Vastgoed är det tydligt att de svenska reglerna inte är förenliga med de EU-rättsliga bestämmelserna. Vi tycker att det är onödigt att låta de bestämmelserna finnas kvar i en helt ny mervärdesskattelag när de uppenbarligen inte bör tillämpas.

Propositionen nämner ingenting om Skatteverkets förslag från april 2022 om att förenkla bestämmelserna kring frivillig skattskyldighet så att momspliktig uthyrning av fastighet skulle kunna omfatta även uthyrning till en hyresgäst som bedriver momsfri verksamhet. Det finns ingenting kommunicerat om och i sådana fall när regeringen ska ta upp frågan. Detta är alltså inga förändringar som kommer att införas i samband med den nya mervärdesskattelagen, och vi ser heller inte att det är en förändring som kommer att ske inom en snar framtid.