I en ny dom från Kammarrätten i Stockholm fastslås ett reducerat skattetillägg till följd av att det berörda bolaget, i begärd omprövning, valt att tillämpa den så kallade förenklingsregeln i stället för tidigare tillämpad EBITDA-regel för att beräkna avdrag för negativt räntenetto.

I målet som prövades av kammarrätten (mål nr 3225-23) hade fastighetsbolaget lämnat en oriktig uppgift genom att i inkomstdeklarationen göra avdrag för räntor i strid med reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Beloppet motsvarar de räntekostnader som bolaget borde ha återfört till beskattning i sin deklaration. Bolaget lämnade aldrig in någon N9-blankett och samtliga räntekostnader hanterades som avdragsgilla. Skattetillägget beräknades således utifrån det belopp uppgående till drygt 6 miljoner kronor som borde ha återförts till beskattning. Grunden var att bolaget under utredningen av Skatteverket valt att tillämpa den så kallade EBITDA-regeln, vilket ledde till att det inte fanns något avdragsutrymme för räntekostnader.

Bolaget hade under processen i kammarrätten begärt omprövning hos Skatteverket och yrkat att de i stället för att tillämpa EBITDA-regeln skulle få tillämpa den så kallade förenklingsregeln som innebär att ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor är avdragsgillt. Bolaget uppgav även att ytterligare 1 miljon kronor i räntekostnader bör inkluderas i ränteberäkningen. Skatteverket beslutade att godta bolagets yrkande och medgav avdrag för negativt räntenetto med knappt 5 miljoner kronor.

Kammarrätten instämde i Skatteverkets bedömning avseende att underlaget för skattetillägg som tidigare har beräknats till drygt 6 miljoner kronor ska sättas ned till drygt 1 miljon kronor. Kammarrätten fann att skattetillägget skulle beräknas baserat på det ursprungliga underlaget om drygt 6 miljoner kronor och exkludera de tillkommande räntekostnaderna om 1 miljoner kronor.

Vår kommentar

Införandet av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna för negativt räntenetto har resulterat i en komplex och tidskrävande hantering för juridiska personer. Regelverket ställer höga krav på den skatteskyldige avseende upprättande av N9-blankett samt fastställande av vilka intäkter och kostnader som faller inom den lagstadgade räntedefinitionen.

Vi anser det vara positivt att bolaget i fråga haft möjlighet att byta mellan de två beräkningsmetoderna under processens gång och att underlaget för skattetillägget därmed kunnat reduceras då den mer fördelaktiga metoden tillämpats.

Avslutningsvis vill vi betona vikten av att alltid jämföra de två beräkningsmetoderna för att på så sätt kunna tillämpa den metod som är mest fördelaktig. Det är även viktigt att en sådan avvägning görs för varje beskattningsår eftersom förutsättningarna kan förändras från år till år. I vårt digitala verktyg TOM hjälper vi allt från enstaka bolag till stora koncerner att beräkna ränteavdrag samt optimera det skattemässiga resultatet.