Med de ökade räntenivåerna får allt fler koncerner negativa räntenetton över förenklingsregelns gräns på fem miljoner kronor. Detta samtidigt som reglerna om ränteavdragsbegränsning för negativa räntenetton funnits på plats i flera år och Skatteverket ställer höga krav på bolagens kunskap om reglerna.

När ränteavdragsreglerna togs fram och sedermera trädde i kraft 2019 låg styrräntan på -0,5 %. Från maj 2022 till september 2023 har styrräntan successivt höjts från 0 % till 4 %. Denna utveckling innebär att begränsningen av avdragsrätten för negativa räntenetton slår allt hårdare mot bolagen. Flera intressegemenskaper som tidigare haft goda marginaler till förenklingsregelns gräns på 5 mkr kan nu behöva se över hanteringen och jämföra utfallet med en EBITDA-beräkning för räkenskapsår 2023. Av de som inte får fullt avdrag för sina negativa räntenetton ser vi att allt fler underskott används upp, och att bolaget därmed hamnar i skatteposition.

Sedan förslaget om ändrade ränteavdragsregler kom år 2017 har CauseyWestling arbetat med att utveckla Tax Optimisation Model (TOM), ett effektivt verktyg för att hjälpa våra kunder att beräkna räntenettot, analysera möjligheten till avdrag med EBITDA-regeln och optimera skattesituationen genom att bland annat kvitta räntenetton mellan bolag och flytta avdragsunderlag inom en koncern genom koncernbidrag.

Systemet bygger på att vi hämtar in den mesta informationen direkt från SIE-filer. På grund av komplexiteten i reglerna hjälper vi till att gå igenom inputvärdena och utfallet för att ge ett så bra skattemässigt förslag som möjligt till er. För den som funderar på för- eller nackdelar med att använda EBITDA-regeln kontra förenklingsregeln kan vi tydligt visa på hur utfallet skiljer sig åt i just er koncern. Förslaget levereras som en tydlig sammanställning i vårt verktyg, vilket vi sedan går igenom tillsammans med er för att fånga upp eventuella frågor eller funderingar. Via systemet kan vi även generera N9-blanketter, bokföringsorder och inkomstdeklarationer.

Räntenettot beräknas för varje bolag för sig till summan av ränteintäkterna minus räntekostnaderna. Med ränta avses även andra utgifter för kredit, utgifter som är jämförbara med ränta, vissa leasingavgifter och valutakursförändringar. Eftersom räntedefinitionen är relativt omfattande bör de poster som ska ingå i räntenettot utredas för varje enskilt fall. Med förenklingsregeln får bolagen i intressegemenskapen avdrag för negativt räntenetto på upp till 5 mkr.

Om summan av räntenettot i intressegemenskapens bolag med negativa räntenetton överstiger 5 mkr kommer inte förenklingsregeln ge fullt avdrag. Detta även om det finns bolag i intressegemenskapen med positiva räntenetton, då även avdrag genom kvittning av räntenetton ska räknas med i gränsen på 5 mkr.

Om man i stället använder EBITDA-regeln får man kvitta ett negativt räntenetto i ett bolag mot positivt räntenetto i ett annat bolag i koncernen. Därefter medges avdrag i respektive bolag motsvarande 30 % av avdragsunderlaget enligt ett särskilt beräknat skattemässigt EBITDA (avdragsunderlaget).

Ingår bolaget i en större intressegemenskap bör man ofta undvika att använda förenklingsregeln då den kan innebära stora begränsningar i avdragsrätten för resterande bolag i intressegemenskapen. Något förenklat ingår bolag i samma intressegemenskap om det finns ett bestämmande inflytande. Så är till exempel fallet om ett annat bolag äger eller kontrollerar mer än 50 % av rösterna eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton har implementerats från ett EU-direktiv. I samband med införandet diskuterades det faktum att Sverige valde att använda en relativt låg gräns för förenklingsregeln, jämfört med vad som var möjligt enligt direktivet. Med de senaste årens räntehöjningar innebär den avvägningen att allt fler bolag behöver sätta sig in det komplexa regelverket.

Mer information om vårt verktyg TOM hittar ni här.