Kammarrätten i Sundsvall fastställde i en dom från november 2023 att en delägare till en fastighet har rätt att ansöka om frivillig beskattning under uppförandeskede, även om denne vid tidpunkten för ansökan inte äger hela fastigheten. Skatteverket överklagade domen till HFD, som inte gav prövningstillstånd. Trots detta har Skatteverket valt att bortse från kammarrättens avgörande. I en ny rättsfallskommentar meddelas att Skatteverket fortsatt anser att en fastighetsägare måste äga hela fastigheten – alternativt att samtliga fastighetsägare måste ansöka gemensamt – för att kunna bli beviljade frivillig beskattning under uppförandeskede.
I målet (mål nr 2984-22) ägde förvärvande bolag, vid tiden för ansökan om frivillig beskattning under uppförandeskede, en ideell andel (1/1000) av aktuell fastighet medan den andra parten var ägare till resterande ideella andelar (999/1000). Förvärvande bolag ansökte om att den byggnad som bolaget skulle uppföra på den delägda fastigheten skulle omfattas av frivillig beskattning under uppförandeskede, vilket avslogs av Skatteverket. Även förvaltningsrätten följde Skatteverkets linje, och menade att det krävdes att alla ägare ansökte om detta tillsammans.
Kammarrätten ansåg att bedömningen av om en ansökan om frivillig beskattning under uppförandeskede ska beviljas alltid ska utgå från avsikten med byggnaden. Det ska därför inte krävas mer av sökanden än att denne gör sannolikt att byggnaden ska användas för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200).
Det framgick inte heller annat än att det sökande bolaget hade gjort sannolikt att avsikten varit att den aktuella byggnaden skulle ägas och hyras ut på ett sätt som skulle möjliggöra frivillig skattskyldighet när uthyrningen påbörjas, vilket Skatteverket heller inte invände mot. Kammarrätten ansåg därför att bolagets initiala ansökan om frivillig skattskyldighet under uppförandeskede skulle beviljas. Skatteverket överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen men beviljades inte prövningstillstånd.
Med anledning av kammarrättens dom har Skatteverket nyligen publicerat en rättsfallskommentar, i vilken Skatteverket förklarar att HFD:s nekande av prövningstillstånd inte är liktydigt med att HFD delar kammarrättens bedömning, eftersom det kan finnas flera skäl till att inte meddela prövningstillstånd. Skatteverket redogör därefter för sin egen ståndpunkt i frågan.
Skatteverket är av åsikten att det följer av ordalydelsen i lagtexten att sökanden måste vara befintlig fastighetsägare vid ansökningstillfället. Till stöd för sin ståndpunkt hänvisar Skatteverket till andra stycket i bestämmelsen: ”Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp…”. Skatteverket hänvisar även till att förarbetena inte tyder på någon annan tolkning av lagen än vad ordalydelsen föreskriver.
Vidare anser Skatteverket att om en blivande fastighetsägare skulle omfattas av lagtexten så uppkommer problemet med att två olika personer samtidigt har rätt att ansöka om att omfattas av frivillig beskattning vid uppförande av byggnad på ofri grund – fastighetsägaren (ägaren till marken) och den som kommer att bli fastighetsägare (blivande ägaren till byggnaden).
Avslutningsvis hävdar Skatteverket att neutralitetsskäl inte kan åberopas för att avvika från ordalydelsen eftersom det fortfarande är möjligt att göra retroaktiva avdrag alternativt årlig justering av avdrag. Frivillig beskattning under uppförandeskede utgör enligt Skatteverket endast en likviditetsfråga.
Skatteverkets rättsfallskommentar är problematisk på så sätt att den helt går emot kammarrättspraxis i en fråga där HFD inte har beviljat prövningstillstånd. Utifrån detta blir det svårt för fastighetsaktörer att veta vad som gäller även om en aktör kan vara säker på att Skatteverket fortsatt kommer att hålla sin linje.
Det är offensivt av Skatteverket att aktivt gå emot ett kammarrättsavgörande på detta sätt, och fastighetsaktörer bör vara beredda på att Skatteverket kommer att bestrida denna rättsutveckling framöver. Vi anser dock att det finns flera saker att anmärka på i Skatteverkets kommentar. Exempelvis tycker vi inte nödvändigtvis att Skatteverkets linje är förenlig med neutralitetsprincipen, eller att kammarrättens dom i praktiken skulle innebära att två personer samtidigt har rätt att ansöka om frivillig beskattning under uppförandeskede.
Vi rekommenderar fastighetsutvecklare som står inför dessa typer av frågor att vara medvetna om vilka förutsättningar som gäller för er. Självklart kan vi även vara behjälpliga med att utvärdera eventuella risker och möjligheter i liknande projekt samt bistå med rådgivning kring hur ni hanterar detta på lämpligast sätt.