EU-domstolen har nu kommit med förhandsavgörande avseende prissättning av koncerninterna tjänster. Domstolen konstaterar att de tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sitt dotterbolag utgör separata tjänster vars marknadsvärde kan bestämmas efter jämförelse med liknande tjänster som erbjuds på den öppna marknaden.

Som vi tidigare skrivit om har Högsta förvaltningsdomstolen i målet mellan Högkullen AB och Skatteverket ställt frågor till EU-domstolen om hur bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget vid koncerninterna tjänster ska tillämpas för att vara förenlig med mervärdesskattedirektivet. Skatteverket har under en längre tid ansett att sådana koncerninterna tjänster utgör ett enda tillhandahållande i momshänseende och att det därmed saknas jämförbara tjänster på den öppna marknaden för att kunna avgöra vad marknadspriset för dessa tjänster är. Det innebär enligt Skatteverket att omvärdering av beskattningsunderlaget ska ske baserat på moderbolagets samlade kostnadsmassa, inklusive sådana kostnader som rör kapitalanskaffning eller aktieägarkostnader. Här har Skatteverket bedömt väldigt olika från fall till fall vilka kostnader de ansett ska ingå vid omvärderingen.

De frågor som ställdes till EU-domstolen rörde dels huruvida de tjänster som moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag är att anse som unika och vars marknadsvärde därför inte kan fastställas, dels om moderbolagets samtliga kostnader i verksamheten är att anse som kostnader för att kunna tillhandahålla tjänster till dotterbolaget.

EU-domstolens avgörande

EU-domstolen gör i stora delar samma bedömning som generaladvokaten avseende frågan rörande de tjänster som moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag. I enlighet med EU-domstolens tidigare praxis ska en transaktion, vilken består av flera olika delar och handlingar, bedömas mot bakgrund av samtliga omständigheter för att avgöra om den är att anse som ett enda tillhandahållande eller flera separata. Domstolen uttalar vidare att det faktum att dessa olika tjänster fakturerats som ett enda belopp inte är avgörande för bedömningen av om det utgör ett eller flera olika tillhandahållanden.

De tjänster som Högkullen tillhandahållit dotterbolagen rör sig om företagsledning, finansiella tjänster, fastighetsförvaltning, investeringar, IT-tjänster samt personaladministration. Sådana tjänster kan inte anses ha ett sådant nära samband som krävs för att de ska anses utgöra ett enda tillhandahållande vilket i sådana fall skulle göra det till ett sådant unikt tillhandahållande att det i princip inte är möjligt att jämföra det med andra tillhandahållanden på den öppna marknaden. Liksom generaladvokaten uttalade det i sitt förslag till avgörande tidigare i vår anses de typer av tjänster som Högkullen tillhandahållit sina dotterbolag ha sin egen särskilda karaktär och vara urskiljbara. Denna uppdelning av de tillhandahållna tjänsterna innebär vidare att det bör vara möjligt att jämföra dem med andra tjänster på den öppna marknaden för att kunna bestämma tjänstens marknadspris. Sådana koncerninterna tillhandahållanden kan alltså inte, såsom Skatteverket påstått, anses som så unika att deras marknadspris inte är möjligt att fastställa.

Detta utfall rörande de koncerninterna tjänsterna innebär också att frågan rörande omvärderingsunderlaget inte längre är relevant. EU-domstolen har således inte uttalat sig rörande frågan kring om det är moderbolagets hela kostnadsmassa som ska ligga till grund för bedömningen av vilka kostnader moderbolaget haft för sitt tillhandahållande av tjänster. Generaladvokaten uttalade sig dock generellt i frågan, vilket går att läsa mer om här.

Vår kommentar

Skatteverket har bortsett från både momslagen och momsdirektivet i denna typ av utredningar och helt hoppat över steget att först pröva om marknadsvärdet för en koncernintern tjänst kan bestämmas genom jämförelse på den öppna marknaden. Skatteverket har istället direkt hoppat vidare till frågan om vilka delar av ett moderbolags kostnadsmassa som ska ingå vid bestämmande av kostnaden för koncerninterna tjänster. Skatteverket har gjort olika bedömningar från fall till fall och ibland tagit med räntekostnader, personalkostnader med mera, utan att vara konsekventa med vilken kostnadsmassa de tar med i sina omvärderingar.

Det står nu klart med EU-domstolens avgörande att detta tillvägagångssätt helt faller och att Skatteverket nu måste bestämma marknadsvärdet utifrån en jämförelse på den öppna marknaden. Skatteverkets tidigare tillvägagångssätt har föranlett att många bolag fått sitt beskattningsunderlag omvärderat till betydligt högre belopp än vad som skulle varit fallet vid jämförelse med tjänster på den öppna marknaden.

Även om det hade varit intressant att få svar även på den andra frågan om ett moderbolags hela kostnadsmassa ska utgöra kostnaden för tillhandahållande av koncerninterna tjänster kan vi nu istället konstatera att den frågan blir tämligen irrelevant. De flesta koncerner bör vara uppbyggda på ungefär samma sätt som Högkullen där moderbolaget tillhandahåller samma typ av tjänster till sina dotterbolag. Marknadsvärdet ska för dessa tjänster nu bestämmas genom att titta på jämförbara tjänster som tillhandahålls mellan oberoende parter. Skatteverket behöver nu se över sitt tillvägagångssätt.

Med anledning av detta avgörande bör alla koncerner se över prissättningen av koncerninterna tjänster för att säkerställa att en korrekt bedömning har gjorts. För de bolag som har fått beskattningsunderlaget omvärderat av Skatteverket blir detta extra viktigt eftersom det nu finns stora möjligheter att ifrågasätta detta och genom omprövning 6 år bakåt i tiden få till en ändring.

Har ni några som helst funderingar är ni varmt välkomna att höra av er till oss för vidare diskussion.