I Sverige används skattelagstiftningen ofta som ett verktyg för att styra ekonomiska incitament och därigenom påverka samhällsutvecklingen i linje med statens politiska mål. Uttalade syften kan exempelvis vara att stimulera investeringar i näringslivet, uppmuntra innovation eller öka allmänhetens möjlighet till fysisk aktivitet genom vissa skatteincitament. I praktiken upplever dock många företagare att Skatteverkets tolkning och tillämpning av skattereglerna tenderar att begränsa de generösa ambitioner som lagstiftaren gett uttryck för, bland annat genom selektiv hänvisning till praxis. Detta strider mot myndighetens grundlagsstadgade skyldighet till objektivitet och får konsekvenser för både enskilda näringsidkare och samhället i stort.

Ett tydligt exempel på när de förväntade effekterna av pragmatisk skattelagstiftning uteblir till följd av tillämpningen är utvecklingen av det utvidgade reparationsbegreppet (URB) i inkomstskattelagen. URB infördes 1969 i syfte att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av det kommersiella fastighetsbeståndet genom att göra det enklare för fastighetsägare att direkt kostnadsföra normala ändringsarbeten i vissa fastigheter. Men efter bara några år konstaterades att Skatteverkets restriktiva praxis begränsat avdragets räckvidd i förhållande till lagstiftarens intentioner, vilket var ett av skälen till att en första översyn av bestämmelsen genomfördes 1973. Detta mönster upprepades även år 2000, då lagstiftaren noterade att tillämpningen återigen blivit snävare än avsett, vilket ledde till att avdragets tillämpningsområde utvidgades igen.

Trots att båda förarbetsuttalandena ger uttryck för en vilja att vidga den praktiska räckvidden för detta tillväxtfrämjande avdrag, har dock Skatteverket drivit en fortsatt restriktiv tillämpning. Som exempel kan nämnas att Skatteverket införde begreppet “förstagångsanpassning” i ett ställningstagande 2016, som per definition inte medför avdragsrätt – trots att begreppet kan anses sakna tydligt lagstöd och avviker från lagstiftarens intentioner.

Samma begränsande tendens har även observerats vid Skatteverkets tillämpning av det förhållandevis nya forsknings- och utvecklingsavdraget (FoU-avdraget). Trots att lagstiftaren motiverat avdraget med att ökade satsningar inom forskning och innovation är avgörande för företagens konkurrenskraft och Sveriges förmåga att hantera internationell konkurrens, möter kvalificerade projekt ofta avslag eller återkrav från Skatteverket. Bedömningarna motiveras med restriktiva tolkningar av rekvisiten och att det saknas praxis. Särskilt att Skatteverket driver återkrav har lett till stor frustration hos många innovationsbolag och en ovilja att göra avdraget av rädsla för att hamna i en sämre ekonomisk situation.

Denna tillämpning har kritiserats hårt av bl.a. Svenskt Näringsliv och mot bakgrund av kritiken inledde regeringen en översyn av regelverket 2023. Efter årsskiftet publicerades ett delbetänkande från utredningen med förslag på förenklingar för att avdraget ska få den effekt som ursprungligen avsågs. Än en gång påpekas med andra ord klyftan mellan lagstiftarens intentioner och tillämpad praxis under lagstiftningsarbetet. Mer om förslagen går att läsa här.

Även inom mervärdesskatteområdet, där det förekommer reducerade skattesatser för att främja vissa beteenden, saknas inte erfarenheter av att dessa regler tolkas restriktivt när de tillämpas av Skatteverket.

Ett illustrativt exempel gäller frågan om så kallad discobowling, det vill säga bowling som kombineras med ljus- och ljudeffekter, kan anses som idrott och därigenom få en lägre momssats. Skatteverket ansåg tidigare att denna form av aktivitet skulle klassas som nöje snarare än idrott, och därmed beläggas med den ordinarie skattesatsen om 25 procent. Argument för varför dessa inslag skulle göra aktiviteten mindre fysiskt krävande saknades och kunde inte tolkas som något annat än ovilja att medge en lägre momssats.

CauseyWestling biträdde därför en klient i denna fråga och Kammarrätten fastslog att den idrottsliga karaktären kvarstod trots musik och förändrad belysning i lokalen. Verksamheten skulle därmed beskattas med den reducerade skattesatsen om 6 procent. Se CauseyWestling 2023.

Domen visar hur rättslig prövning i vissa fall är nödvändig för att säkerställa att regler som syftar till att främja viss verksamhet tillämpas korrekt. Utan sådan prövning finns en risk att tillämpningen i praktiken inskränker regelverkets avsedda räckvidd.

Skatteverkets metoder har ifrågasatts

Lagtext kan ibland vara konstruerad på ett sådant sätt att den ger upphov till tolkningssvårigheter och därför kräver förtydliganden eller omarbetningar för att en enhetlig tillämpning ska kunna tryggas. I vissa fall tycks dock ett tydligt samband framträda mellan Skatteverkets genomgående restriktiva hållning – i såväl ställningstaganden som i handläggning och förvaltningsprocesser – och de återkommande revideringsinitiativ som följt denna tillämpning.

Därtill kan noteras att extern kritik riktats mot myndigheten de senaste åren. I en kartläggning initierad av Svenskt Näringsliv 2021 påvisades exempelvis att Skatteverket inte sällan frångår sina egna allmänna råd och tillämpar rättspraxis selektivt – ett arbetssätt som närmast ger intryck av att myndigheten agerar såsom i en partsställning. Detta väcker frågor om arbetsmetodens förenlighet med myndighetens grundlagsstadgade skyldighet att iaktta objektivitet och saklighet. Mot denna bakgrund framstår det som att utmaningarna åtminstone delvis kan hänföras till Skatteverkets tillämpning.

Det bör därför understrykas att rättstillämparens roll inte får underskattas. Utan en mer balanserad prövning riskerar osäkerheten kring dessa regler att bestå – med negativa konsekvenser för både enskilda företag och samhället i stort. Endast genom en rättssäker och ändamålsenlig tillämpning kan incitamentsreglernas fulla potential som tillväxtfrämjande verktyg komma till sin rätt.

Vill du veta mer om hur vi kan stötta ditt företag i dessa skattefrågor? På CauseyWestling bistår vi våra kunder med att ta fram rätt underlag och argumentation för frågor kring såväl URB som FoU-avdraget och momsfrågor – från den inledande analysen till en eventuell överprövning. Vi bistår även med att sammanställa relevant dokumentation och kompletterande upplysningar för att besvara Skatteverkets frågor avseende tidigare gjorda avdrag. Kontakta oss så bokar vi in ett första möte.