Idag är det vanligt att fastighetsbolag installerar solceller inom sina fastigheter. Förutom att ha kunskap om rent tekniska aspekter kan det vara bra att även känna till vad en sådan investering kan ge för skattekonsekvenser. Här sammanfattar vi några skattemässiga frågeställningar som kan ge vägledning inför beslut och planering av en solcellsinvestering.

Inkomstskatt

Vi har i en tidigare artikel lyft de inkomstskattemässiga oklarheterna gällande klassificering av solcellsanläggningar, och kunde då konstatera att detta försvårar för fastighetsägare att göra dessa kostsamma men energibesparande investeringar, något som i förlängningen bromsar utvecklingen. Kortfattat vore det skattemässigt förmånligt om fastighetsbolag vid investeringar kunde klassificera solcellerna som byggnadsinventarier, då dessa kan ha en betydligt snabbare avskrivningstakt än byggnad. I dagsläget finns det inte något tydligt svar på hur solceller som placerats på en byggnad ska klassificeras skattemässigt. Dock kan man ställa sig några frågor som kan ge vägledning:

• Ska solcellerna placeras på marken? Om en fristående anläggning är fast förankrad på marken genom fundament kan den klassificeras som markinventarium.

• Ska solcellerna placeras på en byggnad? Huruvida en solcellsanläggning som placeras på en byggnad ska klassificeras som byggnad eller byggnadsinventarium är en mycket svår fråga att besvara. Följdfrågor som kan påverka denna bedömning är till exempel: hur stor andel av elen nyttjas i den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden? Hur stor andel säljs ut på marknaden? Betjänar elen flera byggnader på fastigheten? Ska försäljning av el räknas in i näringsverksamheten? Det är med andra ord svårt att ge någon generell riktlinje då man måste se till omständigheterna för varje enskild investering.

• Betjänar elen som produceras av solcellerna näringsverksamheten i byggnaden eller dess allmänna användning? Skatteverket har gjort en mycket restriktiv bedömning i sitt ställningstagande ”Solcellsanläggningar på näringsfastighet”. I detta anges att anläggningen för att kunna klassificeras som byggnadsinventarium ”direkt och uteslutande” ska tjäna näringsverksamheten och alltså inte till någon del får betjäna byggnadens allmänna användning. Detta är en mer restriktiv tolkning än faktisk lagtext uttrycker avseende byggnadsinventarier och skapar ytterligare försvårande omständigheter avseende den skattemässiga klassificeringen av solcellsinvesteringar.

Energiskatt

Från ett energiskatteperspektiv är utgångspunkten att den elektriska kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig. I likhet med avsnittet ovan finns det ett flertal frågor kring energiskatt som är bra att lyfta i tid för att underlätta planeringen av en solcellsinvestering:

• Hur stor är solcellsanläggningen? Om en solcellsanläggning har en toppeffekt som understiger 500 kW räknas ägaren till anläggningen som en mikroproducent och blir ej skyldig att betala energiskatt. Överstiger anläggningen 500 kW toppeffekt anses ägaren till anläggningen vara en elproducent och blir därmed skattskyldig för energiskatt.

• Vad är en ”anläggning”? Om det på en fastighet installeras flera solcellsanläggningar uppstår frågan om dessa ska ses som separata anläggningar eller en och samma anläggning. Skatterättsnämnden har till exempel bedömt att två olika anläggningar med olika anslutningspunkter installerade på olika men sammanbyggda huskroppar, ska utgöra en anläggning (SRN dnr 24-18/I och 112-22/I). Lagen är skriven så att det till och med kan vara så att solceller på separata fastigheter kan anses utgöra en och samma solcellsanläggning.

• Vem är skattskyldig för energiskatt på anläggningar över 500 kW? Det vanliga här är att en fastighetsägare investerar i solceller och primärt säljer elen till hyresgästerna i byggnaden samt eventuellt överskott till det allmänna elnätet. Fastighetsägaren är då skattskyldig för energiskatt. Men även i de fall en fastighetsägare installerar en solcellsanläggning som den hyr ut till en hyresgäst kan fastighetsägaren anses skattskyldig till energiskatt. Detta oavsett om hyresgästen är den som förbrukar den producerade elen samt säljer och får intäkter för eventuellt överskott på marknaden.

Mervärdesskatt

Försäljning av egenproducerad el är som huvudregel momspliktigt, men det beror även på vem som är köpare och ifall denne också är hyresgäst till elproducenten. Vilken hyresgäst som kommer att nyttja den el som solcellerna producerar och på vilket sätt denna faktureras blir därför avgörande frågor för hur momsen vid en solcellsinvestering ska hanteras.

• Vem säljs elen till? Huruvida elen säljs till en momsfri eller momspliktig hyresgäst avgör om momsen vid en solcellsinvestering ska anses vara avdragsgill eller inte. Bedrivs däremot blandad verksamhet (det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet) har man avdragsrätt för momsen enligt skälig grund.

• Vad händer om en ny hyresgäst flyttar in? Om en momspliktig hyresgäst flyttar ut och en icke momspliktig hyresgäst flyttar in under en tioårsperiod från det att installationen av solcellsanläggningen skedde, kan detta ge upphov till jämkning (återbetalning) av moms. Avdragsrätten kan beräknas på olika sätt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Den snabba tekniska utvecklingen har gjort det billigare för fastighetsbolag att investera i solcellsanläggningar, men det finns alltså mycket att fundera kring och ta hänsyn till inför ett investeringsbeslut. Att bedöma de skattemässiga konsekvenser som uppstår kan vara komplicerat och i vissa fall nästintill omöjligt, då lagtexten inte är framtagen med solcellsteknik i åtanke och då den rättspraxis som finns dessutom är svårtolkad. Står ni inför en stundande investering och skulle behöva diskutera någon av dessa eller besläktade frågor är ni välkomna att höra av er till oss.